Kan inte sova....
Just det, kvartssamtalet idag med Williams lärare gick bra. Det handlade mest om att de ville man skulle berätta om sitt barn för att ge dem mera kött på benen och veta lite mer var de kanske behöver sätta in lite extra resurser. Hon ansåg att W var en glad, positiv och öppen kille som smittar av sig på sin omgivning. Det var ju skönt att höra! Nästa samtal som kommer handla mer om deras arbetsresultat osv blir efter jul och då får de själva följa med. I övrig fick jag höra att han tydligen är ordentligt uppvaktad av flera av flickorna i klassen, men än är han trogen sin L :)
Nej, nu måste jag försöka somna om. Få se om jag vaknar igen när M ska upp om tjugo minuter med destination Stockholm idag. Men han får snällt komma hem för ikväll ska jag ut med "juntan" och äta och gå på bio. Ska bli så kul, jag har inte varit på bio på flera år tror jag. Natti natti
Lite om helgen och sedan lite utlovade bilder...
Idag vaknade jag av en kvittrande Erik, och jag mådde så mycket bättre. Skönt. Vi skyndade oss att röja av inne och skura och sedan få bort lite mera blommor både i våra land och blomlådorna på gatan. Efter lunchen hade vi nämligen lite planer... Vi lurade med oss en kompis till Filip och sedan traskade vi iväg (barnen cyklade förstås) mot vår överraskning. Målet var "Retro cafét". Ett relativt nytt café där allt går i femtiotal. Överallt finns prylar från femtiotalet, allt fika äv hemlagat, gott och dessutom till bra priser. Vi var ju sju personer och notan slutade på 210 kronor, tror jag inte den skulle gjort på de flesta fiken inne i stan. Naturligtvis finns ett garage i anslutning till fiket och där har de tidsenliga bilar. Killarna var lyriska över allt från flipperspel till bilarna :) Tyvärr kom vi på när vi gått en bra bit att vi glömt kameran hemma, suckar djupt. Nå, vi kommer nog ta oss dit fler gånger och vi får väl ta igen det då.
Utanför fiket ligger militärmuséet och de har byggt upp en hinderbanan anpassad för barn. Så efter att de fått kika lite närmare på militärfordon gick de loss på hinderbanana. De körde verkligen stenhårt och hade vansinnigt kul. Fick mig att fundera på om vi ska köra nästa utekalas där? Nå, när vi sedan började ta oss hem lyckades vi få se en polishelikopter som landade bara några meter från oss, skärmflygare och en äldre man som gjorde världens uppvisning för oss med sitt jättestora radiostyrda flygplan.Grabbarna var mäkta imponerade kan jag lova och det kändes nog som att det var värt nio kilometer cykling ändå:)
Efter middagen tog M med sig William och Ludwig för att träna badminton. Han är ju numera tränare för nybörjar gruppen. Det ska bli kul att se om det är något de kommer fastna för. M vill hur som helst fortsätta och är sugen på att ta upp sitt eget spelande igen. Själv stoppade jag ner Filip och Erik i cykelkärran och cyklade till affären för att handla lite eftersom M skulle baka när han kom hem. Inga problem att cykla dit, men det stora problemet var att få med alla varorna hem. Flera sorters mjöl, mjölk, sirap, rotfrukter och annat tog mycket plats och att ha med sig ytterligare ca 15 kilo till på cykeln kändes. Nåja, nu fick jag även ca åtta kilometer cykling idag också och det var väl bara positivt att det gick lite tungt på vägen hem:)
Imorgon är det vardag igen med allt vad det innebär. Ska även på utvecklingssamtal för William och det ska bli kul att höra vad de säger. Kurs på ABF är det också som vanligt. På tisdag ska jag och några vänner gå ut och äta och sedan gå och se "Mamma Mia",så det ser jag fram emot. Onsdag kör jag igång en scrapkurs på dagtid. Få se hur herr Erik tänker uppföra sig då ;)
Måste ju berätta en kul sak om William också. De hade i läxa att gå på s-jakt hemma. De skulle rita saker på s som fanns hemma och sedan skriva ordet. Han ritade många saker och avslutade det hela med att rita flera streckgubbar och under skrev han "syskon". Lite gulligt tyckte jag minsann :)
Nej, nu måste jag sova. Lägger dock in lite bilder som jag lovat. Orkar dock inte redigera över huvudtaget (fast jag hittade några som var fixade lite redan), men det blir nog bra ändå. Så håll till godo. Och lämna gärna ett avtyck för det är alltid roligt:)
M och William hade varit och fiskat. Något som Wiliam verkligen älskar. Just den här kvällen var fiskelyckan dessutom stor. Alla harrarna vägde runt halvkilot och den största fick M hjälpa honom att få upp.
Filip lyckades få punka på sin cykel och när M skulle fixa den hade han två glada medhjäpare. Erik som alltid, alltid ska göra likadant försökte skruva med verktygen på exakt samma ställen som M och Filip:)
Lite bilder från två mycket ivriga pojkar första skoldagen. Inte så bra bild på Sudden, men den visar ändå så väl hur pirrig han var första dagen innan vi kom iväg.
Några bilder på vårat projekt från i somras. Vi breddade ju plattorna upp mot huset och så avslutade vi det med en trekant natursten och en trekant land. Nu är det ju inte så mycket blommor, men tanken är att det lande ska få vara den stora färgklicken på våran tomt. Vi har ett långt land ut mot gatan också, men där ska gröna perenner få ta överhanden.
Stenpartiet är lite upphöjt mot mitten och högst upp har vi borrat hål i en stor sten som det porlar lite vatten ur och satt en granitfågel där. Det har även blivit en populär vattenautomat för katterna:)
Sist några bilder på busungen Erik
Det var allt för denna gången. Over and out.
Happ...
Varje morgon cyklar killarna (och Filip) till skolan och jag promenerar med Erik i vagnen. Efter att William och Ludwig är på plats så fortsätter vi andra in till öppna förskolan där vi huserar på förmiddagarna (utom onsdagar då det är stängt där), och jag måste säga att jag är imponerad av Filip som cyklar sex kilometer i vardera riktningen. Det blir ju faktiskt dryga milen som lillkillen cyklar nästan varje dag.
När jag pratade med specialpedagogen förra veckan så berättade hon att min förstfödde är välkänd bland all personal på skolan för att han är så artig, mån om andra och så klok i sitt sätt. Jag blev mäkta stolt och nästan lite rörd.
Mindre rörd blev jag dock när jag hämtade Sudden dagen efter och fick höra att han varit i riktigt knytnävsslagsmål. Grabbarna i klassen har visst svårt med närhet, för står man för nära uppstår det ofta gruff. I detta fallet hade en av de andra börjat bråka med Ludwig och tillslut hade det urartat i vilt slagsmål. Lite tudelat känns det. Visst önskar jag ju att de hade kunnat lösa det hela utan att ta till nävarna, och samtidigt har han ju visat att honom ger man sig inte på... fröknarna tyckte inte det var någon stor grej, för när de pratat med dem hade de sagt förlåt och så var saken utagerad utan sura miner, men ändå...
Ikväll har jag varit på föräldramöte för Williams klass och det var riktigt intressant. De gick igenom deras schema och berättade en hel del om hur deras arbete med barnen kommer att se ut och hur de ska stimulera alla barn, även de som är både före och efter i utveckling. Sedan fick all personal som är inblandad i klassen förklara lite mer vad de jobbar med och hur det är tänkt att det ska bidra till barnens utveckling. De kommer jobba rätt mycket med att dela upp klassen i olika mindre grupper för att enklare kunna nå fram och se alla barn. Sedan blir det även var tredje vecka någon form av "friluftsdag" då de kommer att prova på allt möjligt från simning, friidrott, brottning osv. Och det är ju kanon tycker jag.
Kul också att se att uppslutningen var så stor. M var tyvärr borta, så jag fick åka själv (tack vare att en snäll faster och en snäll kusin till barnen kunde ställa upp). Det enda som var synd var att jag gärna hade suttit och diskuterat lite med alla andra föräldrar. Skolpsykologen var tex där och pratade lite om bland annat ostörd dygnsvila, och det hade varit kul att fortsätta på den tråden lite mer...
Nej, nu måste jag sova annars orkar jag inte upp när klockan ringer. Och som sagt, lovar lite mer bilder inom kort.
Lite sammanfattning..
I måndags var det ju så dags. William började ettan och Ludwig började sexårs. M fick följa Sudden och jag följde med William till hans klass. LIte speciellt är det ju att börja ettan även om sexårs är på samma skola. Det är ju nytt klassrum,ny fröken och nya rutiner. Så 08.30 ringde det in och det var förväntansfulla barn som satte sig i sina bänkar och nästan alla föräldrar var där också. Allt flöt på bra förutom att jag tyckte deras lärare var nog så fånig när hon pratade med barnen, men det kanske bara är i början för att alla ska känna sig trygga? Sedan har det blivit någon miss när de beställde bänkar, så tre barn får sitta i gamla. Det ska visserligen komma nya, men det kan dröja några månader. Jag förstår inte , det måste ju ha blivit världens miss för det är ju inte så kul för de tre som inte har helt nya bänkar. Läraren hade löst det med "och så har vi ju tre maaagiska bänkar", fast jag tror inte något barn gick på det. Jag hörde William säga "det är de ju inte, det är helt vanliga bänkar". Personligen tycker jag det hade varit bättre att rakt förklara för barnen att det blivit en miss och att bänkarna är beställda, för att alla ska ju naturligtvis få en ny bänk men det tar lite extra tid. Men det är ju jag det...
Sedan hade jag bett att William skulle få ha kvar sin klädhängare vid sexårs för att det skulle bli lite smidigare vid hämtning och lämning, men det blev inte bra. Williams klass har nämligen sin ingång på baksidan av skolan så när William (och de andra som också har sina hängare där) väl fått på sig sina kläder och tagit sig runt, så hade de andra börjat leka. Och de som läst min blogg förut, vet att min förstfödde inte går in och säger att han vill vara med, utan han avvaktar snällt på en inbjudan, som ju aldrig kommer. Inte tänker lekande barn på att man måste fråga om någon vill vara med. Därför är det bättre om han följer med gruppen ut direkt från klassrummet. Men tur nog så gick det att ändra på. Jag hade ju inte en tanke på att det skulle kunna bli tokigt.
M var med Ludwig på förmiddagen, men efter lunch lämnade jag William och följde med Ludwig istället. Lärarna där är ju helt underbara och det märks att Ludwig trivs med dem. Däremot märker man skillnaden från förra gruppen mot den här. Det är en mycket stökigare grupp och lärarna kommer nog få jobba ganska hårt för att få den lugnare, om det går. En av lärarna sa själv att de hade haft som ett sabbatsår förra året eftersom den gruppen var så lugn och att de måste vara uppmärksamma på att de som då istället är väldigt lugna inte kommer i skymundan. Det är framför allt fyra-fem pojkar som är rätt så stökiga och stör gruppen.
En av pojkarna tyckte att Sudden stod för nära honom när de skulle klä sig för att gå ut och ansåg då att det bästa sätter var att rikta ett knytnävsslag i ansiktet på honom. Jag stod bredvid och såg det och blev helt paff! Ludwig blev naturligtvis ledsen och en av fröknarna tog båda två och gick iväg och pratade med dem. Idag berättade Ludwig att en av de andra pojkarna hade dragit ner honom från gungan för att han ville ha den istället. Jag har sagt att han måste säga till en rastvakt om de ger sig på honom (eller ja, vem det än är, för det är inte bara Sudden som är utsatt). Så tråkigt att det ska vara så.
Men i övrigt så verkar Ludwig trivas. Han är ju lite tuffare i sättet än storebror, så han verkar inte ha några problem att hitta nya kompisar. Igår hade jag tänkt stanna till lunch, men han skickade hem mig och tyckte inte alls jag behövde vara där, så då åkte jag hem :) Fröknarna tyckte dock att det var synd att deras extra ögon och öron åkte hem *s* Skämt å sido, sexårs hade jag mycket väl kunnat tänka mig att jobba med. Jag tycker det är jättekul!
Nåja, nu ska jag ta och sova så jag orkar upp imorgon. Jag har ju börjat med att kliva upp en timme före jag väcker alla andra. Det är guld värt att få tassa upp när inte någon annan är vaken. Det är alldeles tyst här hemma och jag får chans att i lugn och ro göra mig iordning. På så sätt får jag en stressfri start och allt flyter så mycket smidigare när jag redan är klar då kidsen stiger upp.
Lite bilder ska jag snart försöka få in här i bloggen också, men nu är det kudden som kallar.
Imorgon är det dags!
Hur som helst så insåg jag idag att även om William ibland verkar lite försiktig så är det inget fel på självförtroendet. Farmor frågade idag om det skulle bli roligt att börja skolan och svaret kom blixtsnabbt "javisst, fast problemet är ju att jag redan kan så förskräckligt mycket" :-D
Sudden har jag ju redan varit med och hälsat på ett par gånger under förra veckan, så jag tror inte jag behöver stanna hela tiden ut, men vi får se.
Annars har helgen förflutit snabbt som vanligt. Hela lördagen tillbringade vi i Luleå. Vi varvade shopping med lekparkslek och så åt vi på thairestaurang. William fick personalen att skratta lite extra då han travade bort med tallriken till bardisken och säger "alltså, den här restaurangen ääääääger, jag har aldrig ätit så gott". På det stora hela hade vi en riktigt trevlig dag trots att den innefattade shopping. Jag var helnöjd för jag lyckades faktiskt handla kläder till mig själv för en gångs skull :)
Idag har vår käre minigangster varit i farten igen. Ja, naturligtvis pratar jag om Erik, vem annars. När vi andra satt kvar vid frukostbordet blev det sådär otäckt tyst. Helt klart borde jag och M ha agerat direkt och letat reda på honom men vi satt kvar och tänkte att han nog ändå var på sitt rum och lekte. Jo, lekte gjorde han och då menar jag roade sig kungligt, men föräldrarna uppskattade inte riktigt leken. Lillpajsaren hade nämligen fått tag på mammans bärbara dator. Jodå, han har fått tag på den förut och öppnat locket och tryckt lite här och där, till och med provat att använda datorn som surfbräda, men den här gången kom han på att om man pillar med sina små minifingrar får man in dem under tangnterna och då....tada!...då lossnar tangenterna...skitkul! M hann dock stoppa honom när han hunnit med sisådär en åtta tio stycken.
Sedan satt han i någon timme eller så och försökte med instrument få tillbaka alla knappar och plastbitar som ryckts loss. Fantastikst nog lyckades han och datorn verkar ju till och med fungera:) Fast i fortsättningen får nog datorn bo på något mer barnsäkert ställe...om det nu existerar något sådant med Erik i huset *s*.
Nåja, jag måste ju även berätta att även om han ofta hittar på otyg, så är han så himla rolig och mysig också. Kramar och pussar har han till alla i överflöd, och fastän talet verkar dröja lite till så har han inga som helst problem att göra sig förstådd. Han bara tar den han vill ska följa med i handen och så pekar han och låter tills man förstår vad han menar. Allt ska dessutom härmas. Wii kontrollerna tar han gärna och så demonstrerar han hur man slår i tennis och hur man bowlar, han ställer in all disk (och även rena tallrikar osv) i diskmaskinen, hoppar högt på studsmattan, "sjunger" gärna med när killarna har melodifestival osv osv, listan kan göras hur lång som helst.
Nej, nu måste jag sova om jag ska orka upp imorgon. Får skriva mera sedan.
Idag...
Jag passade på att kika in i Williams blivande klassrum och insåg att de har förärats med helt nya bänkar, det luktade trä i hela rummet. Längs med ena väggen stod travar med nya böcker, nya pennor, nya mappar osv. Allt står bara och håller andan i väntan på att klassrummet ska fyllas med förväntansfulla förstaklassare. Blir ju alldeles nostalgisk när jag tänker på hur spänd man själv var inför allt nytt. Det känns spännande och otroligt att Sudden ska börja sexårs, men på något sätt känns det ännu större att William faktiskt börjar ettan! Det känns nästan overkligt att jag nu har två pojkar i skolålder :)
Hmmm...
jag har inte varit den bästa bloggaren på ett tag. Utan att gå in på detaljer så har jag varit lite under ytan ett tag. Men nu har solen lyst på min näsa i två dagar och genast känns allt lättare. Tänk vad solljuset kan göra för sinnet.
Mina starta eget planer ligger lite på is igen eftersom den lokal som jag tyckte ramlade ner i knät på mig lika snabbt rycktes upp igen. Men jag kollar upp lite mer och kikar runt på lokaler så får vi se vart det leder...
Annars känns det att det är nedräkning till skolan börjar. Nu är det bara en vecka kvar så drar allt igång igen. Imorgon ska jag ta med mig Ludwig till fritids för att hälsa på sina blivande klasskompisar och William får hänga med och träffa sina. För trots att det varit fullt hus med ungar här hemma mest hela sommaren, så saknar han sina kompisar på skolan. Tar nog en sväng dit på torsdag och/eller fredag också, så behöver jag kanske inte vara med så många dagar när sexårs börjar på riktigt. Känns så konstigt att jag ska ha två killar borta på dagarna nu och att min förstfödde faktiskt tar steget in i den "riktiga" skolvärlden. Få se hur hans schema blir och hur hårt de kommer jobba. Bra är ju att de har samma tider fortfarande som sexårs, så båda grabbarna kommer gå mellan 8.30-13.30. Det blir ju lite lättare för mig som ska hämta så att jag och Filip och Erik slipper springa fram och tillbaka flera gånger per dag. Imorgon ska vi även ta oss in till stan och hämta den bok som alla förstaklassare får kvittera ut på Bokia. En lättläst bok om en drake :)
Sedan blir det nog även en cykeltur in till stan på eftermiddagen för att inhandla nya hjälmar till våra små grabbar. De hjälmar de har sitter inte riktigt bra och när nu intersport har kampanj på de så hett eftertraktade inlineshjälmarna så ska vi nog slå till. Såg att man dessutom kunde köpa till en skärm att sätta på så så får det nog bli. William gjorde ju en praktvurpa i sommar då han flög över styret och skrapade upp både armar och ben ordentligt, men ansiktet klarade sig just för att skärmen(som bröts loss) gjorde sitt jobb och tog emot smällen istället.
Filips bästa kompis börjar på dagis igen imorgon, så vi lär nog märka av en viss "S-abstinens". De har verkligen tillbringat varenda lediga stund tillsammans. Han har knappt hunnit svälja frukosten på morgonen så har han tagit cykeln och stuckit dit, eller så har S kommit till oss. De har så vansinnigt roligt tillsammans och bråkar nästan aldrig. En annan positiv sak som kommit ur deras vänskap är att även vi vuxna har insett att vi har roligt tillsammans och trivs ihop!
Roligt när man träffar nya vänner genom sina barn :)
Nej, nu måste jag sova om jag ska orka upp imorgon. För M jobbar ju så imorgon blir det ingen sovmorgon. Sedan börjar han resa lite lätt igen och är borta tisdag och onsdag. Kan väl inte påstå att jag ser fram emot när resandet tar fart på allvar igen, för då är ju två dagar i veckan lite. Efter vår utlandsresa drar han antagligen iväg till Kina en vecka igen, men då har jag förhoppningsvis laddat om med sol och bad, och så får man hoppas på att jag den veckan ska slippa repris på kräktorkning och hinktömning. Nej, nu _ska_ jag sluta.
Igår
Ikväll så har M roat sig med att klä om stolsdynorna på stolarna vi har på altanen. Jag kom på den ljusa idén att klä om dem med vaxduk, ja alltså sådan som nästan känns som tyg, för att få dem någorlunda avtorkningsbara, så idag så cyklade vi in till stan allihopa och köpte sådan. En glass fick grabbarna också som en morot, för det är ju trots allt en mil fram och tillbaka. Nå, första stolsitsen skruvade M bort och sedan kom Filip och ville veta vad han gjorde och tyckte att han kunde hjälpa till. Han fick naturligtvis försöka och gjorde det så bra, så han skruvade på egen hand bort resterande fem sitsar. Det blev riktigt snyggt. Nu ska vi bara hämta hem det andra bordet och stolarna från farmor och farfar imorgon (de har en likadadan matgrupp som oss och som vi ska få ta hem till vår altan) och byta sitsarna där också så är altanen klar. Få se om Filip är lika sugen på att hjälpa till med sex stolar till :) Här kommer några bilder på vår egen lilla "handyman". Kolla in tungföringen vid koncentration :)
Nej, nu ska jag sova. Imorgon ska vi till Södra Harads och gratulera farmor som fyller år. Grabbarna har gjort mycket fina grattiskort här ikväll :) Sen måste jag orka göra ett besök i en scrapbookingbutik som öppnar här i Boden imorgon, jobbigt va :)
natti natt
Utflykten
Erik vägrade släppa tutten i sin lek med traktorn, men han var så trött och en stund senare somnade han gott:)
Grabbarna jobbade för att gräva en kanal som gick tvärs över sandbanken vi hade "slagit läger" på
Här ser man hur långgrunt det är
Ännu en bild på traktorföraren Erik :)
William tar en tur på draken som överlevt ända sedan vi var på Lanzarote
Sudden är i grävartagen och ska göra en hamn åt piratbåten
Filip måste ju naturligtvis också testa draken
Gräva måste man ju också göra när man är på stranden
Äntligen är sommaren här!
Vårt stora sommarprojekt med plattläggning och lite nya land är nu klara och det blev så fint så:) Ikväll lyfte vi dessutom bort all natursten som vi hade runt tujorna, rensade bort allt ogräs, "grundade" med täckduk och bark och så lade vi tillbaka alla stenar. Vilken skillnad, jag är helnöjd! Men vi har som sagt inte bara jobbat. Vi har hunnit med utebadet ett par gånger och idag har vi varit ute hos kompisar som bor i en stuga bredvid älven (på somrarna) och ätit gott, badat och bara latat oss:) Tro det eller ej, man vattentemperaturen var hela 20 grader i älven, så det var riktigt skönt :)
Igår var vi på middag hos grannarna tvärs över gatan och åt gott även där och hade mycket trevligt Den här gången höll Sudden ut längst, han däckade vid 01.30. Storebror fick jag följa hem lite tidigare och med en walkie talkie i handen och med ett löfte om att få sova i våran säng så tyckte han att jag kunde gå tillbaka en liten stund till (vi ser ju som sagt hem till oss hela tiden från grannarna). Men det blev bara en liiiten stund till för det dröjde inte länge innan jag fick ett " nu får du komma hem igen mamma, kom", och då är det ju bara att lyda :)
Planerna för morgondagen, om nu vädret håller i sig, är att vi ska åka båt ut i Luleå skärgård till Klubbviken. Där finns en jättefin långgrund sandstrand som kidsen ska få gå loss på :) Men vi får gå upp ganska tidigt för det gäller att vara ute i god tid om man ska hinna med turbåtarna i skärgården. Alltså får jag ta och slå igen ögonen nu tror jag. Ska försöka få lite fina bilder imorgon och så ska jag se till att få in lite foton på vårat projekt :)
Lite mer bilder....
Idag är jag verkligen på gång när det gäller att uppdatera bloggen :) Å andra sidan kan det bero på att jag är lite seg efter kvartersfesten igår, då vi hade så trevligt att vi inte kom i säng förren klockan 03. Kan meddela att vår äldsta son höll ut till kvart i tre! Ludwig nästan lika länge, FIlip däckade vid 01.30 och vår minsta partyprins hade nog gärna sprungit runt och blåst i sin "partytrumpet" längre än till midnatt om vi inte tvingat honom i säng då... Så idag har jag tagit det piano och roat mig med att lägga in lite här på bloggen.
Så här ser det ofta ut en vanlig dag hemma hos oss, fast egentligen brukar det vara fler ändå ;)
Sedan har M varit med de tre äldsta grabbarna grus på bilshow med monstertrucks och andra trix. Ludwig var lite tjurig, men Filip var i himmelriket :)
M busar med Filip och hans bästa kompis S. De är verkligen bra kompisar och är nästan varje ledig stund tillsammans :) De stod på altanen idag och skulle kolla när M vattnade sanden innan plattläggning ,och var helt oförberedda på att M skulle spruta vatten på rutan :) Roligt hade de i alla fall!
Tur att jag oftast har nära till kameran :)
Ny frissa
Lite fler kort
Först ett till en handbollsintresserad mattelärare
Sedan ett till en fiskeintresserad kemilärare
Och sist en svenska- och engelskalärare
Lite roligt att försöka få till kort som är personliga :)
Några bilder...
Vi har en fantastisk ros som blommar så vackert och en kväll låg solen på så jag vart bara tvungen att fota. Här kommer några av bilderna
Äsch
jag lyckas inte ladda upp bilder så jag provar igen imorgon.
Det snurrar...
Idag
Hur som helst, på allt för föräldrars forum fanns en tråd häromdagen om att våra blivande sexåringar äter mycket. Jag håller med för vissa dagar äter Sudden som en häst, men däremellan kan han även leva på luft. Nå, i alla fall så var det faktiskt William jag tänkte skriva om för idag chockade han mig nästan. Farmor gör visst god mat för ungen trycker i sig 10-12 köttbullar, tre stora potatisar och fyra hårdbröd mackor! Hade jag inte sagt stopp hade det antagligen gått ner mera mat. Var, jag bara undrar, var stoppar han allt?! Och inte att förglömma, hur mycket mat kommer man behöva laga när vi har fyra tonåringar?? Är det då man får säga "nej, inte mer än fyra kotletter vardera" eller "inte mer än halva plåten lasagne" och en limpa räcker väl knappast till frukost :)
Nå, när vi sedan var på väg hem så passerade jag en bil som stod längs med vägkanten och bildörren var helt öppen. Jag kikade in när vi åkte förbi och jag såg en äldre man som satt lite hopsjunken i bilen. När vi åkt en bit så kände jag att jag var tvungen att vända och åka tillbaka. Tänk om han inte mådde bra och så åkte jag bara förbi. Det verkade lite konstigt att stanna så straxt efter en rondell och ha bildörren helt öppen så att bilarna i det körfältet hade svårt att passera. Jag förklarade för barnen varför jag ville åka tillbaka och frågade om de tyckte det var ok. Ingen protesterade. När vi kom fram till platsen så var bilen borta, så det var väl antagligen ingen fara (för det tog bara några minuter att åka tillbaka) men då säger William "vad bra du är mamma som bryr dig så mycket om andra människor, jag är stolt över dig". Sötungen, ibland är han så lillgammal :)
Nej, nu är det dags att stänga ner och försöka sova lite innan hela nattvandrarligan är igång :)
Och hörrni, som smyger omkring härinne, ni får gärna skriva en rad eller två :)
sov gott!
Ibland undrar jag
Vi hade trevligt på vägen dit och jag förklarde som vanligt att man håller sig bredvid vagnen, springer inte iväg och så lyssnar man på vad jag säger. Fem huvuden nickade och bedyrade att de hört vad jag sagt. Nu blev det inte riktigt så. Att ta med en kompis genererade enbart en extremt uppspelt skara som verkade tappa hörseln totalt och dessutom fick lära sig nya påhitt av sin kompis. Jag var rätt glad när alla satt fast i bilen igen och vi kunde åka hemåt, men jag var helt slut. Så här med facit i hand tror jag inte att någon kompis får följa med någon mer gång när jag ska storhandla...man lär sig något nytt varje dag...
Vad jag är glad!
Några bilder....
Filip blåser ut ljusen på sin "glasstårta". Ludwig får ju inte äta mjölkprotein och för att han (den store tårtälskaren) inte skulle bryta ihop så fick det bli mjölkfri glasstårta. Filip gick med på det om han fick välja ljus till glassen :)
Blir ju lite fel ordning, men den här bilden är från morgonen på Filips födelsedag. Han fick öppna sina paket i våran säng under sträng övervakning av sina bröder :) Jag tror alla är lika intresserade av vad som finns i paketen :)
Sedan en bild på ett kort som jag fick i uppdrag att göra åt en musiklärare som fyllde femtio år.
Nej, nu ska jag hjälpa M att paketera alla frukostbullar han bakat ikväll, det blev väl som vanligt sisådär 300 bullar. Händig man jag har :) Själv tar jag över imorgon och bakar kanelbullarna för det tycker jag är roligare.
Få se om jag orkar blogga lite mer sedan, ville bara få in lite bilder nu...
