Det verkar bli ett stormigt 2009...

...eller i varje fall så kommer vi blåsa in på det nya året med väldig fart! Det blåser rejält utanför husknuten nu och det är enligt  "väderförståsigpåarna"  bara början. Vid lunchtid så ska det ta i med riktiga stormbyar och på nyheterna rekomenderades det att man skulle hålla sig inne. Få se om de får rätt eller om det inte blir så farligt. Blir det stormbyar lär raketskjutningen bli uppskjuten ;-) Kanske det kan bli lite knivigt att stå ute och grilla i värsta stormen också, fast det ska mycket till innan Sandbergs låter bli kolgrillen *s*
Hur som helst här har vi bara kommit oss igenom frukosten än (med härligt nybakat bröd) så vi tar det verkligen lugnt idag.
Om jag inte skriver något mer innan tolvslaget så får jag önska alla ett gott nytt 2009!

Holy Moses!

Efter 30 minuter på min och M's nya kompis, en energetics crosstrainer, är jag helt slut! Vi inhandlade den för julklappspengar och igår invigde vi den. M körde en stund efter sitt pass på löpbandet, men jag som hade ont i huvdet softade bara (långsamt och med lite motstånd) lite i fem minuter. Inte alltför ansträngande. Idag körde M en kvart som uppvärmning och då tänkte jag att jag inte kan vara sämre :) Efter tre och fyrtio inträffade första nära döden upplevelsen. Jag tänkte att skulle jag klara tio minuter skulle jag vara hur stolt som helst. Efter nio minuter insåg jag att jag kommit över det värsta och tävlingsinstinkten satt in med full kraft. Klart jag skulle fixa lika länge som M. När jag insåg att jag skulle fixa en kvart utan att kräkas så tänkte jag att kanske jag orkade 20 minuter? Jag satte igång tvn och kikade på något helt menlöst och tvingade mig själv att inte kika på klockan. Tillslut när jag tittar inser jag att jag kört i 23 minuter. Nu är ju 25 inom räckhåll men det är å andra sidan retsamt nära 30 minuter. Alltså efter att ha satt in envisheten, tittat på apdålig tv och försökt att räkna minuter i huvuet utan att kolla på klockan så når jag till sist målet 30 minuter! Tjoho! Helt tragiskt hur jag har kunnat få så dålig kondition igen. Jag tränade ju massor förut och hade bestämt mig att inte låta kilona smyga sig på mig igen. Men nu är jag här igen och helt utan kondis dessutom. Suck vilken dålig karaktär jag har haft. Får skylla på en ganska tung höst mentalt där sockerkickar varit ett sätt att orka. Nåja, det är bara att bita ihop och ta tag idet hela igen. Jag har ju gjort det förut så jag vet att jag kan.

Nå. slutsurrat om min stackars kropp. Imorgon är det årets sista dag och vi har bestämt oss att fira helt själva. Vi ska ta det lugnt och bara ägna oss åt familjen. Inga måsten och inga tider att passa. Vi tänkte äta god frukost, kanske utmana kidsen på lite wii, basta och så börja med maten när vi känner för det. Västerbottenspaj med gräddfil, lök och rom blir det till förrätt, sedan grillat och någon form av potatis, en god sallad och vitlöksbröd och lite senare ostbricka (som grabbarna älskar). M har även införskaffat lite raketer enligt grabbarnas önskemål, men vi får väl se om de orkar hela vägen till tolvslaget eller om vi måste skjuta iväg dem tidigare. Fast känner jag våra små duracell kaniner rätt (och då framför allt vår minsta) så kan vi nog fira tolvslaget med dem :)

Annars kan jag också berätta att vi blev inbjudna att hälsa på i stugan hos en kompis till Filip. Vi åkte upp i lördags och sov över. Vi hade supertrevligt! Massor av trevligt prat, bastubadande i vedeldad bastu precis vid sjökanten, god mat och gott vin och så lite sällskapsspel :) Dagen efter höll sig vädret i schack så då var vi ute nästan hela dagen och åkte pulka, bob, skoter och grillade hamburgare. Det var en jättetrevlig helg som vi gärna gör om :)


Tjoho!

M och jag ska till Stockholm igen. Det är visserligen inte förren i början av sommaren, men ändå. Tre turer till storstan, bara på två, inom loppet av ett år är ju helt fantastiskt! Annars har det gått flera år emellan våran egentid. Vi har fått en julklapp lite i förväg som inte gick av för hackor :) Så i början av juni åker vi till Stockholm, bor på Villa Källhagen och får se "I väntan på Godot" på Stockholms stadsteater. Jättekul! Det var så vansinnigt länge sedan jag var på teater och jag sa faktiskt till M sist vi var ute på galej att jag önskade att vi skulle kunna gå på teater någon gång. Tänk att min önskan skulle gå i uppfyllelse så snabbt. Jag älskar ju teater, det är något speciellt med just teater! Sedan kan jag ju inte påstå annat än att det ska bli roligt att se Persbrandt live :) Åh vad jag längtar nu!


Just det...

måste ju faktiskt också berätta om vår förstfödde. I lördags morse så såg han till att brorsorna inte väckte oss så att vi fick sova ut lite grand i alla fall. När vi sedan kliver upp så var det bara att sätta sig vid frukostbordet. Allt var klart. Bordet var dukat, det fanns rostade mackor och pålägg, han hade blandat juice och till sist hade han tänt ljusen på bordet (kanske lite tveksamt om jag egentligen gillar att han tänder ljus själv, men det kunde jag ju inte påpeka). Stolt som en tupp var han när han visade oss köket. Vilken lyx att få komma upp till dukat bord och bara sätta sig och äta. Det gör vi gärna igen :) Våran hjälpsamma kille!  Vi var mycket noga med att tala om hur glada vi var över hans överraskning.


Skolfoto -08 taget av fotograf Dyveke i Boden

Idag har vi varit på skojakt...eller skor till kampanjpris är inte alltid bra att ha...

Alltså i höstas tyckte vi att vi gjorde jordens kap som fick tag på Vikings vinterkängor till ett bra kampanjpris. Både William och Ludwig utrustades med sådana och vi var som sagt mycket nöjda eftersom vi sparade flera hundra kronor. Vad vi inte tänkte på var att säkert många andra också skulle nappa på denna kampanj eftersom det är bra kängor. Nu har det visat sig att det inte bara var några andra utan var och varannan unge går omkring med denna typ av skor.

Idag när vi är på väg upp till farmor och farfar för att hämta hem julgranen så sätter Sudden på sig sina fodrade gummistövlar. Jag frågar varför han tar dem (eftersom det är -16 ute så tyckte jag det var lite väl kallt för gummistövlar) och får till svar att han tagit fel igår på kalaset. Nå, vi lastar in kidsen i bilen och styr mot huset där födelsedagsbarnet bor för att byta tillbaka. För säkerhets skull så ringer jag dit för att kolla att de är hemma. Jodå B svarar, men låter frågande när jag ber om att få byta till ett par större vikingkängor...H har nämligen inga sådana. Nehej, vems är det då? Jag har faktiskt inte tittat i dem tidigare eftersom Ludwig sa att det var H's. Nu när jag kollar ser jag att det står J. Hmm, tur nog har jag kvar B i luren och hon kollar upp telefonnummer och adress till honom.  När vi lyckas ta oss fram till hans hus (vi har släpkärra bakom bilen som gör det en aning krångligt mellan husen) så visar det sig att i de skorna han har hemma står det K.B. Det är med andra ord inte heller Suddens. Med lite detektivarbete kommer vi fram till vems skor det är och (med ytterligare hjälp från B) ringer dit. Jodå, äntligen har vi hittat rätt skor.  Vad jag bara inte begriper är hur denna KB tagit sig hem i Ludwigs skor som är två storlekar mindre! Fast å andra sidan gjorde ju Ludwig likadant.
Nåja slutet gott, allting gott. Men som sagt, antingen står vi över att köpa skor som alla andra vill ha nästa år, eller så får jag sy fast en neonrosa tofs eller något i våra skor :)
Lite roligt hade vi i alla fall på våran skojakt...

Stolt över mannen minsann!

M har varit på LG awards och lyckades kamma hem ett pris för jobbets räkning (bästa återförsäljare) och så ett helt personligt, nämligen årets LG personlighet! En mycket fin motivering hade de om att han alltid går att räkna med, att han alltid ställer upp osv. Kul att någon faktistk uppmärksammar hur mycket han jobbar och sliter . Så glad och stolt för hans del är jag! 


Vi önskar alla en god jul!!


RSS 2.0