Liten vill bli stor...

Hittade Sudden inne i badrummet idag på förmiddagen. Han stod med M's rakhyvel i handen och låtsades raka sig. Sötnosen:) Kunde inte låta bli att skratta när jag inser att han har skurit sig på hakan. Det är tydligen lätt att skära sig vare sig man har skägg eller inte:) Kan ju dock meddela att Ludwig vart mindre glad när han upptäckte blodvitet. Efter ett lättare sammanbrott lugnade han ner sig så pass att jag fick torka av hakan och förära förstagångsrakaren med ett mycket stiligt ljusgrönt PeterPan plåster :)


S - Ö - M - N....

"Säng säng säng sova sova sova säng säng säng"...någon som känner igen den sången? Den snurrar i alla fall i mitt huvud just nu, kanske mest beroende på bristen av just det. Jag vet hur man stavar till sömn s-ö-m-n, men hur i gröna lägger man beslag på den hårdvalutan? Den lilla stunden man får sova på natten känns nästan som den gör mer skada än nytta. Helt groggy inser man att den där irriterande jingeln som snurrar i huvudet är telefonlarmet som säger att nu borde man fått sina minst åtta timmar och ska ystert hoppa ur sängen. Fast halsen är hopsnörd och torr, ögonen känns som någon hällt minst ett lastbilsflak singel i, det soliga morgonhumöret ligger lika långt ner som LKAB gruvan och hela kroppen skriker just "säng säng säng sova sova sova säng säng säng".

Efter att man tillsist förflyttat kroppen från sängen in till toaletten kommer nästa chock - man ser sig sjävl i spegeln! Jisses, helt plötsligt ser man mist tjugo år äldre ut och de mörka ringarna under ögonen är lika mörka som nylagd asfalt vid vägbyggen.
Lite smink och en väl neddragen kepa räddar en för stunden. Jag efterlyser möjligheten till lätt retuschering även i verkligheten och inte bara på bild;)
Tillslut är i alla fall alla barn och jag, påklädda, mätta i magen, tandborstade och klara för avfärd och lämning av stora sonen på sexårs.

Anledningen till denna extrema sömnbrist(skrapar väl ihop sisådär 1½-2 timmar per natt) just nu är att lillpajsaren, Erik, är så ruskigt förkyld. Näsan rinner konstant och han har till och med sår under näsan som blöder, han hostar och ögonen är nästan igensatta. Stackars liten. Inte lätt för en hänging 8½månaders att sova när han har det så jobbigt. Just nu går han på alvedon för att alls orka. En liten stund sover han och sedan sätter näsan igen och då vaknar han förstås. Nässugen funkar precis för stunden, och han gör ju inte glädjeskutt direkt när man använder den. Jag hoppas att det är på övergående nu så att han blir pigg igen och så att jag får min efterlängtade
s-ö-m-n
Nu ska jag ta hand om min sjukling och hans två bröder som för tillfället är osams om vem som ska hjälpa Erik att dricka. Återkommer med en rapport om familjens sexåring som börjat förskolan:)
kramelikram

Här händer det stora saker:)

Idag har Erik riktigt roligt! Vi tog fram lära-gå-vagnen (och lade en stor mjölpåse i för att den inte skulle tippa) för att se om det kunde vara roligt för honom. Vi tänkte att eftersom han ställer sig upp mot allt så kunde det vara kul att stå mot den. Men att bara stå still och luta sig mot den var ju inget roligt. Så det tog väl cirka två sekunder så hade han fattat galoppen och snart hade han fått upp farten ordentligt. Det vart verkligen populärt och leendet gick två varv runt huvudet på honom :-) Efter en liten stund försökte han sig till och med på att backa och dra runt vagnen när den fastnade i hörnor eller han ville gå åt andra hållet osv. Nu går han här fram och tillbaka i hallen med en duracellkanins uthållighet :-) Behöver jag tillägga att jag (och resten av famijen också för den delen) är mäkta stolt över vår lillskrutt :-)

Kolla- jag går ju!!
20617-197


Ingen tvekan om hur kul det är :)
20617-196


Storebrorsorna är största supportrarna!
20617-197
kramelikram

Liten blir stor...

...jag kan bara inte förstå att min "lilla" William, min förstfödde, ska börja sexårs på måndag. När hann han bli så stor? Och samtidigt kan man ibland glömma bort att han bara är sex år, för han är så klok och förståndig och försöker alltid medla och ta hand om alla. Eftersom han aldrig gått på dagis så är det här mycket stort för honom. För mig med för den delen. Jag kan knappt fatta att jag ska åka och lämna honom på måndag, han ska inte vara med mig hela dagarna. Hallå, jag efterlyser inskolning på sexårsverksamheten...ja, jag tänkte nu alltså i första hand för hönsmorsor som har svårt att klippa navelsträngen:)
Igår var jag på ett föräldramöte angående starten och det känns ändå väldigt bra. Verksamheten verkar bra uppbyggd och jag tror att William kommer trivas som fisken i vattnet. Men ändå....min lilla plutt...

Bara för att verkligen alla ska förstå hur ivrig han är att börja så berättar jag två små söta händelser...kanske även måste berätta att en av fröknarna är vår närmaste granne...

William har packat ryggsäcken för att gå på picknick med sin kompis(fästmö) när han upptäcker att "fröken" (som han glatt kallar henne så fort han ser henne) är ute och tvättar bilen.
M: ska du på picknick William?
W: ja det ska jag
M: vart ska ni då när du har filt och allt?
W:jag ska sitta precis här så att jag ser fröken hela tiden

Vi kommer hem från en härlig dag på stranden och "fröken" sitter utanför deras hus och solar. Wiliam ropar att jag måste skynda mig att öppna dörren så att han kan prata med sin fröken.
M: hej William, har du badat?
W: jo, fast vet du fröken nu är det bara fyra dagar kvar...och sedan är det tre, och så två, och så en. och sen noll och då kommer jag och då du, blir det fest!

ja, jisses vad stolt och pirrig han ska vara när vi åker dit på måndag morgon:)
Nu ska jag sova och hoppas att Erik sover lika bra som han gjorde igår natt. Han fick en vällingflaska på natten och sov gott på det, så nu är det färdigammat. LIte sorgligt eftersom det antagligen är sista gången, men för hoppningsvis blir nattsömnen mycket bättre.
kram och god natt

RSS 2.0