Åhhh, jag får spader!!
Nu har vi ju hållt på hur länge som helst med vår magåkomma. Barnen verkar må bättre, men jag känner fortfarande av det med jämna mellanrum. Vi lämnade ju in prover som inte visade något heller. Nu väntar vi bara på ett slutligt prov som ska visa om det kan ha varit parasiter av något slag. Men antagligen visar inte det något heller, så vi lär väl aldrig få reda på vad som var fel med oss.Pest eller kolera börjar kännas som troliga alternativ....
Sen visade det sig att ett av kalasbarnen hade feber och fick prickar efter det. I söndags fick Filip hög feber som höll i sig till tisdag morgon. Men prickarna har lyst med sin frånvaro, så jag trodde vi klarat oss. Som vanligt fick jag fel. Ikväll har jag hittat prickar i nacken, på armen och en på magen på Filip. Åh, jag blir tokig. VC sa till vår granne att man inte bör vara bland andra barn tills prickarna bleknar (det är någon form av virusprickar), så nu blir vi väl isolerade ett bra tag till och med lite "tur" så sprider det sig till de andra barnen så att vi får hålla oss hemma ett par veckor till. Jag säger bara "ge mig styrka". Nu får det banne mig vara nog med baciller i vår familj. Vi hinner bara vara på öf en eller två gånger och så måste vi vara hemma länge igen. Om ca två veckor stänger de för sommarlov, så vi kanske inte hinner dit något mer denna termin *suckar djupt*
Och fastän jag vet att prickarna inte besvärar barnen,det verkar inte klia alls, så känner jag nu att det kliar över hela kroppen. Känns som jag har löss (även om jag inte vet hur det känns..). Ringde just till Magnus och beklagade mig. Snäll som han är så lovade han att jag ska få ta med mig Erik (om vi är friska) till Luleå i helgen och bara vara själva och strosa runt. Känns som jag behöver komma hemifrån lite grand på egen hand.
Nåja, tur var det väl i alla fall att jag drog iväg och handlade med barnen idag innan prickarna dök upp. Det ekade i kylen och M kommer inte hem förren imorgon, och får Filip lika många prickar i ansiktet som kompisen så vill man inte gärna åka ut bland folk. Nu får jag hoppas att det stannar med Filip, men med den turen vi haft hittils så lär vi väl få det hela familjen....
Usch, nej, nu ska jag sluta vara negativ. Ska fokusera på mina vackra blommor som jag införskaffade idag när vi var och handlade. Vi har ju en del plantor i garaget, men man kan nog aldrig få för mycket. Blommor är ju ett underbart tecken på att sommaren är runt hörnet och det har dessutom varit underbart väder i två dagar nu. Nå, det slank i alla fall ner två stora oranga rosor och en gul, två mörkröda minirosor och så två vita surfinor i vagnen på affären. Nu längtar jag tills det är dags för plantering i landet. Tror det kommer bli så fint!
Jamen just det, höll ju på att glömma dagens händelse. William har tappat sin tredje tand! Han är hur stolt som helst och väntar ivrigt på att se om tandfen hinner hit i natt. Han tyckte att det borde vara en "tjusig" mugg till tandfen så han valde en pappersmugg med dinosaurier som han hade kvar från kalaset. Jag måste komma ihåg att lägga i en peng innan jag går och lägger mig. En till tand har han lös, så det blir nog ganska glest i nedre tandraden snart *ler*
Nu ska jag göra mig i ordning och ta en tidig kväll. Wiliiam, Ludwig och Filip har trängt ihop sig i Williams säng, så kanske de inte nattvandrar inatt, och i så fall får jag och Erik kanske en ganska god natts sömn i alla fall. Hoppas på det.
Kram och god natt!
Sen visade det sig att ett av kalasbarnen hade feber och fick prickar efter det. I söndags fick Filip hög feber som höll i sig till tisdag morgon. Men prickarna har lyst med sin frånvaro, så jag trodde vi klarat oss. Som vanligt fick jag fel. Ikväll har jag hittat prickar i nacken, på armen och en på magen på Filip. Åh, jag blir tokig. VC sa till vår granne att man inte bör vara bland andra barn tills prickarna bleknar (det är någon form av virusprickar), så nu blir vi väl isolerade ett bra tag till och med lite "tur" så sprider det sig till de andra barnen så att vi får hålla oss hemma ett par veckor till. Jag säger bara "ge mig styrka". Nu får det banne mig vara nog med baciller i vår familj. Vi hinner bara vara på öf en eller två gånger och så måste vi vara hemma länge igen. Om ca två veckor stänger de för sommarlov, så vi kanske inte hinner dit något mer denna termin *suckar djupt*
Och fastän jag vet att prickarna inte besvärar barnen,det verkar inte klia alls, så känner jag nu att det kliar över hela kroppen. Känns som jag har löss (även om jag inte vet hur det känns..). Ringde just till Magnus och beklagade mig. Snäll som han är så lovade han att jag ska få ta med mig Erik (om vi är friska) till Luleå i helgen och bara vara själva och strosa runt. Känns som jag behöver komma hemifrån lite grand på egen hand.
Nåja, tur var det väl i alla fall att jag drog iväg och handlade med barnen idag innan prickarna dök upp. Det ekade i kylen och M kommer inte hem förren imorgon, och får Filip lika många prickar i ansiktet som kompisen så vill man inte gärna åka ut bland folk. Nu får jag hoppas att det stannar med Filip, men med den turen vi haft hittils så lär vi väl få det hela familjen....
Usch, nej, nu ska jag sluta vara negativ. Ska fokusera på mina vackra blommor som jag införskaffade idag när vi var och handlade. Vi har ju en del plantor i garaget, men man kan nog aldrig få för mycket. Blommor är ju ett underbart tecken på att sommaren är runt hörnet och det har dessutom varit underbart väder i två dagar nu. Nå, det slank i alla fall ner två stora oranga rosor och en gul, två mörkröda minirosor och så två vita surfinor i vagnen på affären. Nu längtar jag tills det är dags för plantering i landet. Tror det kommer bli så fint!
Jamen just det, höll ju på att glömma dagens händelse. William har tappat sin tredje tand! Han är hur stolt som helst och väntar ivrigt på att se om tandfen hinner hit i natt. Han tyckte att det borde vara en "tjusig" mugg till tandfen så han valde en pappersmugg med dinosaurier som han hade kvar från kalaset. Jag måste komma ihåg att lägga i en peng innan jag går och lägger mig. En till tand har han lös, så det blir nog ganska glest i nedre tandraden snart *ler*
Nu ska jag göra mig i ordning och ta en tidig kväll. Wiliiam, Ludwig och Filip har trängt ihop sig i Williams säng, så kanske de inte nattvandrar inatt, och i så fall får jag och Erik kanske en ganska god natts sömn i alla fall. Hoppas på det.
Kram och god natt!
Ja, så var både kalas och dop över...
En hektisk vecka är över, eller egetligen två, och det har varit både roligt och stressigt. Först fyllde ju Filip tre år. Och han är verkligen tre år, för trotsigare kille får man nog leta efter! Och han trotsar bara mot mig, fast det är väl rätt vanligt. Nåja, fyllt år har han i alla fall gjort och tyvärr blev det inte mycket till kalas för hans del. William mådde inte bra på natten och inte heller Magnus, så de som skulle kommit för att äta tårta stannade hemma istället. Men vi bakade en tårta i alla fall och firade honom så gott det gick. Så enligt Filip själv så vart det godkänt ändå, för han fick ju presenter på sängen och tårta. Vi förklarade för honom också att Wiliams kalas även var hans kalas, och det tyckte han var en bra idé.
Filip får paket på sängen
Rätt nöjd verkar ha vara
Tårta på altanen till födelsedagsbarnet. De andra grabbarna verkar också hjälpa till att blåsa *s*
Syns det att han tycker om tårta?
Wiliams kalas gick jättebra och det var ju perfekt att det var en röd dag 17:e maj så att vi kunde ha kalaset på hans födelsedag. Det var 15 barn (inklusive våra) som kom och åt korv, fikade och lekte lekar. Kalastemat fick godkänt av William som kommenterade det hela med "tack för att ni har ordnat ett så perfekt kalas...fast nästa gång tycker jag nog det ska var dinosaurier på ballongerna också" *skratt*. Trodde inte han skulle tänka på det eftersom det var dinosaurier på allt annat. Nå, de verkade i alla fall ha roligt och William fick fina presenter, både dinosaurier och lego.
Till och med fönstrena på altanen var det dinosaurier på
Dinodukning...
Och dinodricka...
Naturligtvis dinosaurietårta
Vi hade femkamp
Och lekte gömma dinosaurien, vem är rädd för dinosaurien osv osv
Obligatorisk fiskdamm. Det syns inte här men jag hade stämplat dinosaurier på godispåsarna :-)
Tidigt på fredag morgon (alltså dagen efter kalaset) kom min mamma och Uffe hit för att vara med på dopet. De hade bestämt sig för att komma trots alla konstiga baciller vi drabbats av, så det var ju jätteroligt. De kom med tåget och jag hämtade dem 06.41 *gäsp*. Vi hastade runt och handlade inför dopet och mamma köpte en såpbubblemaskin till grabbarna som uppskattades mycket. Dessutom fick de glass och Ludwig åt en spidermanglass, som gjorde att hans tunga färgades ilsket blå i ett par dagar...färgämne vad är det?! ;-) Både Uffe och mamma fick lite extra motion i form av bollsparkning med Filip, som är som en sådan där duracellkanin...han bara går och går *s*
Willilam och mormor
Mormor myser med WIlillam och Erik
Filip och Uffe resonerar
En mycket busig Erik
På kvällen anlände även min morbror med familj. Mina kusiner hade ställt upp som faddrar åt Erik och jag vart så glad att de vågade sig hit också. Det vart en mycket trevlig kväll och Anders och Erik (kusinerna) adopterades snabbt av våra barn :-) Jag träffar ju nte min släkt så ofta, så det var verkligen jättekul att de kom!! Inte var det ju heller fel att vi fick hjälp med både aktivering av barn och hjälp i köket. Det tackar vi för!
Anders, Erik, Filip och Bengt
Filip och William lade snabbt beslag på Ander och Erik
Så på lördagen var det då dags för dop. Vi hade förberett det mesta, så vi behövde faktiskt inte stressa ihjäl oss på morgonen. Erik skötte sig exemplariskt och flirtade med prästen. Han kräktes inte på henne en enda gång, trots att hon höll upp honom över huvudet (jag var helt säker på att han skulle kräkas då) fast han busade lite och fick ett fast tag i hennes långa härliga hår och så försökte han rycka loss micken *s*. Anders läste evangeliet, jag försökte läsa en dikt (fast fick avbryta en stund för lite tårar kom ivägen *ler*), Filip och Wiliam hällde upp vatten i dopfunten och , ja det gick bra helt enkelt. Nytt numera är att de får ett dopminne av kyrkan. Ett glasprisma som ska föreställa en droppe vatten som de hänger upp i kyrkfönstret. När de sedan fyller två år så får de komma och hämta det. Rätt fint tycker jag.
Efteråt bjöd vi på kycklinglasagne, grekisk sallad, bröd och så kaffe och tårta förstås. Mycket fina presenter fick han också:-)
Erik i famnen på sin namne *ler*, Anders, Magnus och jag
Filip och William hjälper till att hälla upp vattnet i dopfunten
Jag försöker läsa en dikt för Erik
Lite vatten i håret... Anders kontrollerar att det går rättt till
Sedan åkte vi hem och ordnade middag för min mamma, Uffe och så Magnus föräldrar. Min morbror med familj vart tyvärr tvugna att åka vidare direkt efter dopet Nu fick även Filip sin försenade present av farmor och farfar - en cykel! Gissa om han blev glad
Jag har fått en cykel mamma!
Titta, jag kan ju!
Oj vad det går fort :-)
Erik busar lite
Barnen var rätt slitna efter den sena fredagskvällen, så Filip somnade sittande på stolen vid bordet. Vi väcke honom och frågade om han skulle gå och lägga sig, men han ville så gärna se på tv en liten stund och äta sin macka där, och vi sa ok. Hur det hela slutade kan ni se här nedanför...
Mitt i en tugga somnade han *ler*
Söndagen och måndagen var mamma och Uffe kvar och vi ville ju visa lite hur det ser ut häromkring, så på söndagen gick vi först upp till kulturområdet och grillade korv ute medan solen sken. Därefter åkte vi vidare till Storforsen. Det var otroligt mycket smältvatten nu, så så mycket vatten har vi nog aldrig sett i forsen. Det var otroligt mäktigt! När man står uppe på vallen och kikar ner i vattenmassorna blir man nästan yr. Tyvärr började det ösregna när vi var där, så det blev en kort stund där och så åkte vi vidare till magnus föräldrar och fikade lite innan vi åkte hem igen.
På måndagen åkte vi in till Luleå och promenerade runt lite och kikade in i några affärer också. Till barnens enorma glädje åt vi lunch på det gyllene M:et. Fast Filip hade vi lämnat hemma med Magnus eftersom han hade hög feber. Jag offrade mig och köpte en happy meal jag också för att det inte skulle bli tredje världskriget över de spel som var med i boxarna ... vad gör man inte för sina barn *s* En jättefin hängpelargon fick jag också av mamma som jag ska ha utanför bron i sommar. Efter det var det bara att åka hem och börja förbereda middagen och sedan lämna av mamma och Uffe på tåget. Trist att tiden gick så fort bara, men vi åker nog neråt i sommar så det blir ju inte så länge tills nästa gång.
Nej, nu måste jag mata Erik
kram så länge
Filip får paket på sängen
Rätt nöjd verkar ha vara
Tårta på altanen till födelsedagsbarnet. De andra grabbarna verkar också hjälpa till att blåsa *s*
Syns det att han tycker om tårta?
Wiliams kalas gick jättebra och det var ju perfekt att det var en röd dag 17:e maj så att vi kunde ha kalaset på hans födelsedag. Det var 15 barn (inklusive våra) som kom och åt korv, fikade och lekte lekar. Kalastemat fick godkänt av William som kommenterade det hela med "tack för att ni har ordnat ett så perfekt kalas...fast nästa gång tycker jag nog det ska var dinosaurier på ballongerna också" *skratt*. Trodde inte han skulle tänka på det eftersom det var dinosaurier på allt annat. Nå, de verkade i alla fall ha roligt och William fick fina presenter, både dinosaurier och lego.
Till och med fönstrena på altanen var det dinosaurier på
Dinodukning...
Och dinodricka...
Naturligtvis dinosaurietårta
Vi hade femkamp
Och lekte gömma dinosaurien, vem är rädd för dinosaurien osv osv
Obligatorisk fiskdamm. Det syns inte här men jag hade stämplat dinosaurier på godispåsarna :-)
Tidigt på fredag morgon (alltså dagen efter kalaset) kom min mamma och Uffe hit för att vara med på dopet. De hade bestämt sig för att komma trots alla konstiga baciller vi drabbats av, så det var ju jätteroligt. De kom med tåget och jag hämtade dem 06.41 *gäsp*. Vi hastade runt och handlade inför dopet och mamma köpte en såpbubblemaskin till grabbarna som uppskattades mycket. Dessutom fick de glass och Ludwig åt en spidermanglass, som gjorde att hans tunga färgades ilsket blå i ett par dagar...färgämne vad är det?! ;-) Både Uffe och mamma fick lite extra motion i form av bollsparkning med Filip, som är som en sådan där duracellkanin...han bara går och går *s*
Willilam och mormor
Mormor myser med WIlillam och Erik
Filip och Uffe resonerar
En mycket busig Erik
På kvällen anlände även min morbror med familj. Mina kusiner hade ställt upp som faddrar åt Erik och jag vart så glad att de vågade sig hit också. Det vart en mycket trevlig kväll och Anders och Erik (kusinerna) adopterades snabbt av våra barn :-) Jag träffar ju nte min släkt så ofta, så det var verkligen jättekul att de kom!! Inte var det ju heller fel att vi fick hjälp med både aktivering av barn och hjälp i köket. Det tackar vi för!
Anders, Erik, Filip och Bengt
Filip och William lade snabbt beslag på Ander och Erik
Så på lördagen var det då dags för dop. Vi hade förberett det mesta, så vi behövde faktiskt inte stressa ihjäl oss på morgonen. Erik skötte sig exemplariskt och flirtade med prästen. Han kräktes inte på henne en enda gång, trots att hon höll upp honom över huvudet (jag var helt säker på att han skulle kräkas då) fast han busade lite och fick ett fast tag i hennes långa härliga hår och så försökte han rycka loss micken *s*. Anders läste evangeliet, jag försökte läsa en dikt (fast fick avbryta en stund för lite tårar kom ivägen *ler*), Filip och Wiliam hällde upp vatten i dopfunten och , ja det gick bra helt enkelt. Nytt numera är att de får ett dopminne av kyrkan. Ett glasprisma som ska föreställa en droppe vatten som de hänger upp i kyrkfönstret. När de sedan fyller två år så får de komma och hämta det. Rätt fint tycker jag.
Efteråt bjöd vi på kycklinglasagne, grekisk sallad, bröd och så kaffe och tårta förstås. Mycket fina presenter fick han också:-)
Erik i famnen på sin namne *ler*, Anders, Magnus och jag
Filip och William hjälper till att hälla upp vattnet i dopfunten
Jag försöker läsa en dikt för Erik
Lite vatten i håret... Anders kontrollerar att det går rättt till
Sedan åkte vi hem och ordnade middag för min mamma, Uffe och så Magnus föräldrar. Min morbror med familj vart tyvärr tvugna att åka vidare direkt efter dopet Nu fick även Filip sin försenade present av farmor och farfar - en cykel! Gissa om han blev glad
Jag har fått en cykel mamma!
Titta, jag kan ju!
Oj vad det går fort :-)
Erik busar lite
Barnen var rätt slitna efter den sena fredagskvällen, så Filip somnade sittande på stolen vid bordet. Vi väcke honom och frågade om han skulle gå och lägga sig, men han ville så gärna se på tv en liten stund och äta sin macka där, och vi sa ok. Hur det hela slutade kan ni se här nedanför...
Mitt i en tugga somnade han *ler*
Söndagen och måndagen var mamma och Uffe kvar och vi ville ju visa lite hur det ser ut häromkring, så på söndagen gick vi först upp till kulturområdet och grillade korv ute medan solen sken. Därefter åkte vi vidare till Storforsen. Det var otroligt mycket smältvatten nu, så så mycket vatten har vi nog aldrig sett i forsen. Det var otroligt mäktigt! När man står uppe på vallen och kikar ner i vattenmassorna blir man nästan yr. Tyvärr började det ösregna när vi var där, så det blev en kort stund där och så åkte vi vidare till magnus föräldrar och fikade lite innan vi åkte hem igen.
På måndagen åkte vi in till Luleå och promenerade runt lite och kikade in i några affärer också. Till barnens enorma glädje åt vi lunch på det gyllene M:et. Fast Filip hade vi lämnat hemma med Magnus eftersom han hade hög feber. Jag offrade mig och köpte en happy meal jag också för att det inte skulle bli tredje världskriget över de spel som var med i boxarna ... vad gör man inte för sina barn *s* En jättefin hängpelargon fick jag också av mamma som jag ska ha utanför bron i sommar. Efter det var det bara att åka hem och börja förbereda middagen och sedan lämna av mamma och Uffe på tåget. Trist att tiden gick så fort bara, men vi åker nog neråt i sommar så det blir ju inte så länge tills nästa gång.
Nej, nu måste jag mata Erik
kram så länge
Lite mycket nu...
Det känns som om sjukdomarna vägrar släppa greppet om oss. Ludwig är ju piggare nu, men avlöstes av oss andra. Vi har nu turats om att ha magont, olustkänsla och feber och tyvärr släpper det inte greppet om oss. Flera veckor har det hållit på nu. Så igår åkte Magnus och Wiliam in på vårdcentralen. Där konstaterade läkaren att någon vanlig magsjuka var det inte frågan om, utan kanske snarare salmonella eller något liknande. Något dygn skulle det ta innan vi får svar, och nu hoppas jag att det visar något så att vi kan få veta vad som plågat oss. Förhoppningsvis kanske man även kan få någon hjälp mot det, för det här är verkligen inte kul :( Jag misstänker starkt att det här är även vad Ludwig hade när han var inlagd. Konstigt bara att de inte gjorde något bajsprov på honom då. Nåja, nu får vi avvaka och se. Sen som grädden på moset klagade Ludwig över att det kliade på kroppen igår och sedan fick han ca 40 graders feber. Få se om det kanske vankas vattkoppor? Fast jag vet inte vart han skulle fått det ifrån. I och för sig kan det ju kännas som det sticker i huden när febern stiger. Välkommen till sjukdomarnas mecka....
En annan sak som gör att jag vill veta, är om vi smittar andra. Vi ska ha dop för Erik på lördag och det var meningen att min morbror med familj och min mamma och Ulf skulle komma hit och bo här, men nu kanske det inte blir så. Självklart jättetrist, för jag vill ju att de ska komma hit, men samtidigt förtår jag ju att man inte gärna ger sig in i "lejonkulan". Att åka till någon som har en diffus långdragen sjukdom är väl inte så speciellt spännande. Nå, vi har skjutit upp hans dop så många gånger nu att vi kör även om det bara blir vår familj. Jag tror det går troll i detta dop...
Imorgon fyller William sex år (!) och då ska vi ha dinosauriekalas, om vi nu inte är isolerade eller mer sjuka. Jag hade tänkt ha kalaset utomhus även om det regnar, och då är ju smittorisken mycket mindre. William älskar ju dinosaurier så vi kör på det temat. De ska få leta dinosaurier som jag gömt i trädgården, med hjälp av en karta, leka "vem är rädd för dinosaurien", ha femkamp och så ska de få tårta med dinosaurier på. Jag ska göra en kladdkaka (William äter inte vanlig tårta) och så ska jag ställa små plastdinosaurier på. Sen ska de få varsin knapp att sätta på tröjan som visar att de är med i Williams dinoklubb och naturligtvis kommer det ligga en liten dinosaurie i godispåsen. Just det, glas, muggar och servetter har förstås dinosaurietryck:) Jag hoppas vi kan ha det och inte måste ställa in. Wiliam kommer bli så besviken i så fall.
Usch, det har varit en jobbig period. Det är som vi aldrig får chans att återhämta oss riktigt. Dessutom sover jag ju så extremt dåligt och lite, så ork och energi ligger farligt långt ner på minussidan. SKulle behöva lite medgång, sol och värme och sömn så skulle det nog vända... Känner mig lite negativ idag, men det ger sig säkert. Det brukar ju göra det. Fast ibland kan man behöva klaga lite och lätta på trycket. Kanske, kanske vänder allt helt plötsligt... vi blir friska, vädret vänder och slutar med detta evinnerliga regnande, vi kan ha både kalas och dop och ...och .... Jo, det ordnar sig säkert.
Nu ska jag gå och mata Erik som tycker det är hög tid.
Kram!
En annan sak som gör att jag vill veta, är om vi smittar andra. Vi ska ha dop för Erik på lördag och det var meningen att min morbror med familj och min mamma och Ulf skulle komma hit och bo här, men nu kanske det inte blir så. Självklart jättetrist, för jag vill ju att de ska komma hit, men samtidigt förtår jag ju att man inte gärna ger sig in i "lejonkulan". Att åka till någon som har en diffus långdragen sjukdom är väl inte så speciellt spännande. Nå, vi har skjutit upp hans dop så många gånger nu att vi kör även om det bara blir vår familj. Jag tror det går troll i detta dop...
Imorgon fyller William sex år (!) och då ska vi ha dinosauriekalas, om vi nu inte är isolerade eller mer sjuka. Jag hade tänkt ha kalaset utomhus även om det regnar, och då är ju smittorisken mycket mindre. William älskar ju dinosaurier så vi kör på det temat. De ska få leta dinosaurier som jag gömt i trädgården, med hjälp av en karta, leka "vem är rädd för dinosaurien", ha femkamp och så ska de få tårta med dinosaurier på. Jag ska göra en kladdkaka (William äter inte vanlig tårta) och så ska jag ställa små plastdinosaurier på. Sen ska de få varsin knapp att sätta på tröjan som visar att de är med i Williams dinoklubb och naturligtvis kommer det ligga en liten dinosaurie i godispåsen. Just det, glas, muggar och servetter har förstås dinosaurietryck:) Jag hoppas vi kan ha det och inte måste ställa in. Wiliam kommer bli så besviken i så fall.
Usch, det har varit en jobbig period. Det är som vi aldrig får chans att återhämta oss riktigt. Dessutom sover jag ju så extremt dåligt och lite, så ork och energi ligger farligt långt ner på minussidan. SKulle behöva lite medgång, sol och värme och sömn så skulle det nog vända... Känner mig lite negativ idag, men det ger sig säkert. Det brukar ju göra det. Fast ibland kan man behöva klaga lite och lätta på trycket. Kanske, kanske vänder allt helt plötsligt... vi blir friska, vädret vänder och slutar med detta evinnerliga regnande, vi kan ha både kalas och dop och ...och .... Jo, det ordnar sig säkert.
Nu ska jag gå och mata Erik som tycker det är hög tid.
Kram!
Okey MiaMaria :)
Eftersom du vill se, så lägger jag upp några axplock från mina senaste LO's. Jag är så glad att jag kommit över min "skräck" att skriva för hand. Har tyckt det varit så fint på andras LO's, men tyckt jag förstört mina egna för att jag har så ful handstil. Men nu skriver jag nästan på alla för det är ju så kul att skriva lite extra om bilderna... Är fortfarande sugen på att haka på din utmaning och jag hoppas så att jag hinner för det var ett läckert papper...
Hinner inte skriva mer just nu.
kram!
Scanningen här vart usel. Har skrivit runt hela LO'n, men det försvann och jag orkade inte fixa mer med bilden. En superenkel LO. Kan inte bestämma mig om den kanske rent av är tråkig?
Den här scanningen vart inte heller så bra...
Filip i grävartagen... åh, jag vill ha en scanner som tar hela sidan på en gång!
En mycket upprörd Ludwig som fastnat i pusselmattan...
Hinner inte skriva mer just nu.
kram!
Scanningen här vart usel. Har skrivit runt hela LO'n, men det försvann och jag orkade inte fixa mer med bilden. En superenkel LO. Kan inte bestämma mig om den kanske rent av är tråkig?
Den här scanningen vart inte heller så bra...
Filip i grävartagen... åh, jag vill ha en scanner som tar hela sidan på en gång!
En mycket upprörd Ludwig som fastnat i pusselmattan...
