magdas

01.21. "Mamma jag blööder!"

Klarvaken, med en touch av förvirring, kastar jag mig ur sängen och rusar in på toaletten. Där står Erik med blodet pumpande ur näsan. Rätt van vid detta kopplar jag  "näsgreppet" med ena handen och med den andra försöker jag riva bort papper från toarullen för att torka sonen i ansiktet. Ett envist flöde visar det sig vara och hela handfatet färgas rött medan jag försöker stoppa det.   I bakhuvudet vet jag att någon gav ett annat tips på hur man hanterar näsblod, men det är helt bortblåst. Efter en stund avtar det och vi provar att gå och lägga oss. Jag somnar ganska omgående. 

 

01.47

"Mamma, det har börjat igen!"

Jag skuttar ur sängen för andra gången. Ordentligt groggy då kroppen precis trott att den nu skulle få sova resten av natten. Nyper åter tag i näsan och känner mig irriterad över mitt beslut att jag lagt den blodstoppande vadden i medicinlådan i tvättstugan.  Vill ju inte fixa blodspår genom hela huset i jakt på just denna. 

 

Erik blöder rejält trots att jag nyper ordentligt runt näsan och det är tur att vi är rutinerade båda två och vet att det är betydligt mindre blod än vad det ser ut att vara där i handfatet. 

Mitt i blodflödet börjar han yla att han är kissnödig. Med en snabb omflyttning kommer han åt toaletten där han kissar och därefter skyndar jag mig att placera honom vid handfatet igen. Eftersom blodflödet inte är stoppat än tänker jag att jag spolar sedan. Det visar sig straxt vara ett misstag (i ordets bemärkelse faktiskt).

 

Husets nya familjemedlem Balder,en söt svartvit liten kattunge, bestämmer sig nu för att kolla vad som egentligen händer där inne på toaletten. Bästa vägen upp på handfatet är via...just det, toaletten. Den öppna toaletten. Den som inte heller är spolad. Han gör en snygg toalettdykning och i raketfart lyckas han sedan ta sig upp igen och göra en rusning genom huset. Så med facit i hand hade jag kunnat hämta blodstoppande vadden tidigare. Spåren som är nu är betydligt värre.  Nå, det är bara att gilla läget och stå kvar tills blodet äntligen avtar.

 

När så Erik äntligen är klar för ännu ett nytt sovförsök börjar jag följa spåren i huset och torka upp. Tyvärr leder de fram till min sida av sängen där Balder nöjd ligger och tvättar sig. Jag fångar in honom och ger honom en snabbrengöring i duschen. Han är inte helt nöjd kan jag lova. Efter det är det bara att riva ut sängkläderna också. Nu är jag inte det minsta gryggy längre. Faktiskt helt klarvaken. Nåja, jag får väl kolla in några gamla repriser på tv tills jag blir trött igen.

 

2.27

"Mamma, det rinner igen"

Börja om från början *trallar*. Jag vet att jag kommer skratta åt det här imorgon.