magdas

Äntligen fick vi inviga utebadet! Sol, bad, värme och glass...ja, nu minns jag faktiskt hur det ska vara när det är sommar. Annars började jag nästan tro att sommar var små korta solglimtar men i första hand grå skyar varvat med kraftiga skyfall och hagel. I onsdags vräkte det ner så pass att när jag sprungit in med matkassarna från bilen (och det är inte långt ) så var jag så genomblöt att jag var tvungen att torka mig med handduk och byta kläderna som gick att vrida ur.

Hur som helst igår fick vi njuta av riktig högsommar. Temperaturen höll sig runt 28/29 grader på utebadet och vi bara njöt. Dock inte ensamma för det verkade som alla bodensare och turister väntat på just detta. Kön ringlade sig extremt lång för att få komma in och det kändes som om alla man kände också var där. Väl inne kokade vattnet i bassängen av alla som längtat efter att få annat än regnvatten att bada i.

Jag hade ju med mig alla grabbarna förstås och jag får väl erkänna att det var enklare tidigare år. Då har de varit helt nöjda med att bara vara i barnbassängen där jag kunnat ha uppsikt även från filten. Nu i år var de betydligt yrare och ville vara i den djupa bassängen också. Visst det funkar att vara där allihopa, men det blev ju lite jobbigt när Erik behövde sova för då hade jag behövt klona mig. Tur nog var ett par grannar där precis bredvid våran filt, så när de fikade passade de Erik och lovade hämta mig om han vaknade.

Tyvärr slutade dagen mindre bra för när vi alla var i djupa bassängen så försvann plötsligt Sudden. De _vet_ att för att få vara med mig på badet så _måste_ de lyssna och hålla sig bredvid mig och aldrig gå iväg själva, det är mitt krav och en förutsättning för att det ska fungera att vara själv med fyra barn på badet. Fram till igår har det alltid funkat jättebra eftersom de naturligtvis vill åka och bada. Nå, efter att ha hjälpt Filp att hoppa i bassängen så vänder jag mig om för att räkna in alla (vilket jag gör typ hela tiden) och då är han borta. Jag föser upp de andra tre ur bassängen och springer bort till filten. Ingen har sett honom och paniken kommer. Visserligen har han flytväst på sig, men ändå. De snälla grannarna tar de andra barnen och jag springer runt bassängen. Tillslut hittar jag honom i bubbelpoolen. Åh, jag blir så lättad och så arg! Jag blir så glad att han är ok och samtidigt så skäller jag på honom. Jag står för vad jag sagt ska hända om de inte följer reglerna och vi packar, under våldamma protester, ihop våra saker och åker hem. I och för sig så hade vi hunnit vara där i nästan fem timmar så det var väl inte hela världen, men det var ett tråkigt slut på en bra dag. Så nu får vi se hur det blir nästa fina sommardag...ska jag våga åka igen eller ska man vänta ett tag och låta det svida lite för att verkligen demonstrera att jag kan inte åka dit själv med dem om de försvinner. Ja, vi får väl se. Förhoppningsvis kanske det räckte med att vi direkt åkte hem.

Själv lyckades jag bränna mig på ryggen eftersom jag glömde be William hjälpa mig att smörja in mig där. Tror dock inte att det är så farligt och helt ärligt känns det bättre just nu än attt näst intill ha skrynkliga fingrar av allt regnande... Det ser ut att bli helt ok sommarväder idag också, fast idag ska vi hålla oss på hemmaplan för vi är bjudna på lunch hos svägerskans svärföräldrar :)  Vi får väl vara ute på gården och roa oss,läs jag jagar rymmaren Erik :) 

Skulle egentligen vilja hålla barnen borta från kompisar, eller egentligen Sudden, eftersom hans nya kompis familj går igenom magsjuka just nu. Fick ju reda på att när han varit där i måndags och tisdags att hans syster var magsjuk, och att mamman legat hela helgen. Sedan lekte de igår innan vi åkte på utebadet (visserligen ute) och när vi kom hem så var han sjuk. Jag fattar bara inte hur man tänker när man släpper in barn när man har magsjuka i familjen. Och igår så släppte de ut pojken på kvällen när han började må bättre och då ville han naturligtvis vara med Ludwig. fast då sa jag ifrån och tyckte att han fick gå hem igen. Ja, klarar vi oss från att bli sjuka då ska jag köpa en lott tror jag...eller förresten, det är klart vi klarar oss, jag tycker det räcker med två gånger redan i år!

Nej, nu ska jag försöka sova lite till innan det är dags att kliva upp. Jag har verkligen störd nattsömn...vaknade av att William kom till våran säng (där Filip och Erik redan ligger och snurrar runt allt de hinner) och sedan var det kört att sova. Och då kan det väl inte vara bättre tillfälle att blogga eller hur *s*.
kram så här på morgonkvisten :)