magdas

Det känns som om sjukdomarna vägrar släppa greppet om oss. Ludwig är ju piggare nu, men avlöstes av oss andra. Vi har nu turats om att ha magont, olustkänsla och feber och tyvärr släpper det inte greppet om oss. Flera veckor har det hållit på nu. Så igår åkte Magnus och Wiliam in på vårdcentralen. Där konstaterade läkaren att någon vanlig magsjuka var det inte frågan om, utan kanske snarare salmonella eller något liknande. Något dygn skulle det ta innan vi får svar, och nu hoppas jag att det visar något så att vi kan få veta vad som plågat oss. Förhoppningsvis kanske man även kan få någon hjälp mot det, för det  här är verkligen inte kul :( Jag misstänker starkt att det här är även vad Ludwig hade när han var inlagd. Konstigt bara att de inte gjorde något bajsprov på honom då. Nåja, nu får vi avvaka och se. Sen som grädden på moset klagade Ludwig över att det kliade på kroppen igår och sedan fick han ca 40 graders feber. Få se om det kanske vankas vattkoppor? Fast jag vet inte vart han skulle fått det ifrån. I och för sig kan det ju kännas som det sticker i huden när febern stiger. Välkommen till sjukdomarnas mecka....

En annan sak som gör att jag vill veta, är om vi smittar andra. Vi ska ha dop för Erik på lördag och det var meningen att min morbror med familj och min mamma och Ulf skulle komma hit och bo här, men nu kanske det inte blir så. Självklart jättetrist, för jag vill ju att de ska komma hit, men samtidigt förtår jag ju att man inte gärna ger sig in i "lejonkulan". Att åka till någon som har en diffus långdragen sjukdom är väl inte så speciellt spännande. Nå, vi har skjutit upp hans dop så många gånger nu att vi kör även om det bara blir vår familj. Jag tror det går troll i detta dop...

Imorgon fyller William sex år (!) och då ska vi ha dinosauriekalas, om vi nu inte är isolerade eller mer sjuka. Jag hade tänkt ha kalaset utomhus även om det regnar, och då är ju smittorisken mycket mindre. William älskar ju dinosaurier så vi kör på det temat. De ska få leta dinosaurier som jag gömt i trädgården, med hjälp av en karta, leka "vem är rädd för dinosaurien", ha femkamp och så ska de få tårta med dinosaurier på. Jag ska göra en kladdkaka (William äter inte vanlig tårta) och så ska jag ställa små plastdinosaurier på. Sen ska de få varsin knapp att sätta på tröjan som visar att de är med i Williams dinoklubb och naturligtvis kommer det ligga en liten dinosaurie i godispåsen. Just det, glas, muggar och servetter har förstås dinosaurietryck:) Jag hoppas vi kan ha det och inte måste ställa in. Wiliam kommer bli så besviken i så fall.

Usch, det har varit en jobbig period. Det är som vi aldrig får chans att återhämta oss riktigt. Dessutom sover jag ju så extremt dåligt och lite, så ork och energi ligger farligt långt ner på minussidan. SKulle behöva lite medgång, sol och värme och sömn så skulle det nog vända... Känner mig lite negativ idag, men det ger sig säkert. Det brukar ju göra det. Fast ibland kan man behöva klaga lite och lätta på trycket. Kanske, kanske vänder allt helt plötsligt... vi blir friska, vädret vänder och slutar med detta evinnerliga regnande, vi kan ha både kalas och dop och ...och .... Jo, det ordnar sig säkert.
Nu ska jag gå och mata Erik som tycker det är hög tid.
Kram!