magdas

Vad konstigt det känns att "bara" ha tre barn helt plötsligt. William har åkt till farmor och farfar i några dagar för att bli ompysslad och känna sig som herre på täppan:) Ludwig och Filip tillbringade nästan hela gårdagen med att bråka om i stort sett allting och jag tänkte att det kommer bli långa dagar det här. Men sedan så avslutade de dagen med att vilja sova i samma säng och det fick dem. De lånade Williams säng eftersom den är 120cm bred och de verkade tycka att det var himla spännande att få låna den och dessutom sova tillsammans. Inte för att de aldrig sovit ihop förut, men aldrig bara Ludwig och Filip. När de, efter fyra sagor, somnat låg de tätt, tätt ihop. Det såg hur gulligt ut som helst. Dessutom så har ingen av dem nattvandrat, så jag och Erik har varit själva i sängen. Även det var en annorlunda upplevelse och jag tror att jag ,trots avbrott för amning, sovit rätt gott:)

Idag har det varit otroligt lugnt här hemma. Ja, i alla fall om man bortser från ett par utbrott Filip fått på mig när han inte fick en kaka och när han inte fick prata i telefon med kundtjänst på en leksaksaffär. Jag vet inte om de fastställde rangordningen mellan sig igår under alla bråk, men idag har Ludwig verkligen tagit på sig storebrorsrollen. Han är så gullig med Filip! Han leker med honom, bygger pussel och tröstar när han är ledsen. Med andra ord det som William annars brukar ta på sig. Det är nog bra för alla parter verkar det som att dela lite på barnen. Ludwig behöver känna att han faktiskt klarar sig utan William och att han och Filip kan känna sig lite närmare varandra. Annars har William varit den gemensamma nämnaren om ni förstår vad jag menar... Det är häftigt att se vilken otrolig förändring det blev mellan Ludwig och Filip och hur fort det gick. Nu behöver jag nog inte oroa mig för hur det ska gå när William börjar sexårs i höst. En annan sak som varit annorlunda är att det är mycket tystare här hemma idag. Jag antar att det mest är William och Ludwig som triggar varandra i högljudda lekar, för ljudnivån är så mycket lägre. Grabbarna är ju experter på att vara högljudda annars, så den här nivån känns helt underbar. Få se om det fortsätter eller om det blir olika beroende på vilka som är hemma.

Ikväll kommer M hem från Stockholm och har visst hittat ett pussel åt killarna med 500 bitar. Ska bli kul att se om de fixar det. Pusslet som jag köpte med 252 bitar klarade de ju i alla fall.

Sen pratade vi i telefon här i eftermiddag och kom fram till att vi ska börja spara pengar till en resa. Sisådär hundra tusen lite drygt behöver vi nog få ihop, så det lär inte bli imorgon vi åker direkt. Vi skulle vilja ta barnen med oss och åka över till USA. Resan skulle vi börja i Kansas och hälsa på alla mina vänner och min värdfamilj som jag bodde hos när jag var utbytesstuden, och sedan ta flyget och bila mellan San Franciso och LA. Sedan skulle vi bila tvärsöver och avsluta allt i NY. En rätt rejäl tripp med andra ord och vi skulle i så fall ta ledigt från allt i två månader. Vi funderar på att försöka åka om sisådär fem år, för att barnen ska orka med och få ut något av det, idag är de  för små tycker vi. Låter länge, men det är ju en del pengar att spara ihop till... Men hellre väntar jag med att resa och gör en sådan grej än att åka två veckor på sol och badsemester (vilket lätt drar iväg ca 40-50000 för våran familj) även om det också är hur mysigt som helst. Men en sådan här grej gör man ju inte ofta och vore kul att få genomföra. Och får jag fem år på mig, kanske jag hinner bearbeta min flygrädsla tills dess *s* Jag menar, det vore ju trist att ha pengarna och resplanen klar, för att sedan hoppa av i sista minuten på grund av att jag inte vågar korsa atlanten...
Nej, nu ska jag fixa mat åt kungarna:)
Kramelikram så länge