Happ...
Varje morgon cyklar killarna (och Filip) till skolan och jag promenerar med Erik i vagnen. Efter att William och Ludwig är på plats så fortsätter vi andra in till öppna förskolan där vi huserar på förmiddagarna (utom onsdagar då det är stängt där), och jag måste säga att jag är imponerad av Filip som cyklar sex kilometer i vardera riktningen. Det blir ju faktiskt dryga milen som lillkillen cyklar nästan varje dag.
När jag pratade med specialpedagogen förra veckan så berättade hon att min förstfödde är välkänd bland all personal på skolan för att han är så artig, mån om andra och så klok i sitt sätt. Jag blev mäkta stolt och nästan lite rörd.
Mindre rörd blev jag dock när jag hämtade Sudden dagen efter och fick höra att han varit i riktigt knytnävsslagsmål. Grabbarna i klassen har visst svårt med närhet, för står man för nära uppstår det ofta gruff. I detta fallet hade en av de andra börjat bråka med Ludwig och tillslut hade det urartat i vilt slagsmål. Lite tudelat känns det. Visst önskar jag ju att de hade kunnat lösa det hela utan att ta till nävarna, och samtidigt har han ju visat att honom ger man sig inte på... fröknarna tyckte inte det var någon stor grej, för när de pratat med dem hade de sagt förlåt och så var saken utagerad utan sura miner, men ändå...
Ikväll har jag varit på föräldramöte för Williams klass och det var riktigt intressant. De gick igenom deras schema och berättade en hel del om hur deras arbete med barnen kommer att se ut och hur de ska stimulera alla barn, även de som är både före och efter i utveckling. Sedan fick all personal som är inblandad i klassen förklara lite mer vad de jobbar med och hur det är tänkt att det ska bidra till barnens utveckling. De kommer jobba rätt mycket med att dela upp klassen i olika mindre grupper för att enklare kunna nå fram och se alla barn. Sedan blir det även var tredje vecka någon form av "friluftsdag" då de kommer att prova på allt möjligt från simning, friidrott, brottning osv. Och det är ju kanon tycker jag.
Kul också att se att uppslutningen var så stor. M var tyvärr borta, så jag fick åka själv (tack vare att en snäll faster och en snäll kusin till barnen kunde ställa upp). Det enda som var synd var att jag gärna hade suttit och diskuterat lite med alla andra föräldrar. Skolpsykologen var tex där och pratade lite om bland annat ostörd dygnsvila, och det hade varit kul att fortsätta på den tråden lite mer...
Nej, nu måste jag sova annars orkar jag inte upp när klockan ringer. Och som sagt, lovar lite mer bilder inom kort.
Tyvärr är det ibland svårt att komma loss till kl 18 särskilt när man hämtar sina barn 17:15, de vill så gärna ha middag då. Dessutom är skolan rätt dåliga på att informera om vad de skall prata om. Efter de oerhört svamliga F-klassföräldramötena där de mer eller mindre bara läser från det papper man får i handen först så trodde i alla fall vi att det inte skulle vara så mycket mer än så och då prioriterades mat och i mitt fall terminstarten i karate. men det är kul att höra att de verkade vara ett bättre möte men trist att inte fler kunde komma.
jo, jag förstår att det kan var svårt ibland att komma ifrån, så är det väl för alla någon gång. Men jag tror att man inte alltid får lita på att man ska få information om allt som ska tas upp, utan man får nog chansa lite ibland också. Själv hade jag väl inte heller så stora förväntningar, men var nyfiken på hur ettans arbete var upplagt. Sedan vet jag inte om du missförstod,för det var stor uppslutning, inte många som inte var där. Ni får ta igen det någon annan gång :)
Ha det!
