Äntligen!

Äntligen fick vi inviga utebadet! Sol, bad, värme och glass...ja, nu minns jag faktiskt hur det ska vara när det är sommar. Annars började jag nästan tro att sommar var små korta solglimtar men i första hand grå skyar varvat med kraftiga skyfall och hagel. I onsdags vräkte det ner så pass att när jag sprungit in med matkassarna från bilen (och det är inte långt ) så var jag så genomblöt att jag var tvungen att torka mig med handduk och byta kläderna som gick att vrida ur.

Hur som helst igår fick vi njuta av riktig högsommar. Temperaturen höll sig runt 28/29 grader på utebadet och vi bara njöt. Dock inte ensamma för det verkade som alla bodensare och turister väntat på just detta. Kön ringlade sig extremt lång för att få komma in och det kändes som om alla man kände också var där. Väl inne kokade vattnet i bassängen av alla som längtat efter att få annat än regnvatten att bada i.

Jag hade ju med mig alla grabbarna förstås och jag får väl erkänna att det var enklare tidigare år. Då har de varit helt nöjda med att bara vara i barnbassängen där jag kunnat ha uppsikt även från filten. Nu i år var de betydligt yrare och ville vara i den djupa bassängen också. Visst det funkar att vara där allihopa, men det blev ju lite jobbigt när Erik behövde sova för då hade jag behövt klona mig. Tur nog var ett par grannar där precis bredvid våran filt, så när de fikade passade de Erik och lovade hämta mig om han vaknade.

Tyvärr slutade dagen mindre bra för när vi alla var i djupa bassängen så försvann plötsligt Sudden. De _vet_ att för att få vara med mig på badet så _måste_ de lyssna och hålla sig bredvid mig och aldrig gå iväg själva, det är mitt krav och en förutsättning för att det ska fungera att vara själv med fyra barn på badet. Fram till igår har det alltid funkat jättebra eftersom de naturligtvis vill åka och bada. Nå, efter att ha hjälpt Filp att hoppa i bassängen så vänder jag mig om för att räkna in alla (vilket jag gör typ hela tiden) och då är han borta. Jag föser upp de andra tre ur bassängen och springer bort till filten. Ingen har sett honom och paniken kommer. Visserligen har han flytväst på sig, men ändå. De snälla grannarna tar de andra barnen och jag springer runt bassängen. Tillslut hittar jag honom i bubbelpoolen. Åh, jag blir så lättad och så arg! Jag blir så glad att han är ok och samtidigt så skäller jag på honom. Jag står för vad jag sagt ska hända om de inte följer reglerna och vi packar, under våldamma protester, ihop våra saker och åker hem. I och för sig så hade vi hunnit vara där i nästan fem timmar så det var väl inte hela världen, men det var ett tråkigt slut på en bra dag. Så nu får vi se hur det blir nästa fina sommardag...ska jag våga åka igen eller ska man vänta ett tag och låta det svida lite för att verkligen demonstrera att jag kan inte åka dit själv med dem om de försvinner. Ja, vi får väl se. Förhoppningsvis kanske det räckte med att vi direkt åkte hem.

Själv lyckades jag bränna mig på ryggen eftersom jag glömde be William hjälpa mig att smörja in mig där. Tror dock inte att det är så farligt och helt ärligt känns det bättre just nu än attt näst intill ha skrynkliga fingrar av allt regnande... Det ser ut att bli helt ok sommarväder idag också, fast idag ska vi hålla oss på hemmaplan för vi är bjudna på lunch hos svägerskans svärföräldrar :)  Vi får väl vara ute på gården och roa oss,läs jag jagar rymmaren Erik :) 

Skulle egentligen vilja hålla barnen borta från kompisar, eller egentligen Sudden, eftersom hans nya kompis familj går igenom magsjuka just nu. Fick ju reda på att när han varit där i måndags och tisdags att hans syster var magsjuk, och att mamman legat hela helgen. Sedan lekte de igår innan vi åkte på utebadet (visserligen ute) och när vi kom hem så var han sjuk. Jag fattar bara inte hur man tänker när man släpper in barn när man har magsjuka i familjen. Och igår så släppte de ut pojken på kvällen när han började må bättre och då ville han naturligtvis vara med Ludwig. fast då sa jag ifrån och tyckte att han fick gå hem igen. Ja, klarar vi oss från att bli sjuka då ska jag köpa en lott tror jag...eller förresten, det är klart vi klarar oss, jag tycker det räcker med två gånger redan i år!

Nej, nu ska jag försöka sova lite till innan det är dags att kliva upp. Jag har verkligen störd nattsömn...vaknade av att William kom till våran säng (där Filip och Erik redan ligger och snurrar runt allt de hinner) och sedan var det kört att sova. Och då kan det väl inte vara bättre tillfälle att blogga eller hur *s*.
kram så här på morgonkvisten :)

Linn...

....tänker extra på dig klockan 10 och håller alla tummar och tår att det får gå bra en gång till, det måste det göra! Hela familjen finns i mina tankar!

Någon skämtar med mig aprillo...

...eller är det någon som tycker att jag sovit för mycket på sistone?? Tydligen, för sova ska jag uppenbarligen inte göra numera. Natten till igår var ett evigt hattande med nattvandrande barn, barn som kissade ner sig, katter som kräktes osv osv... Så då tänkte den kloka mamman att inatt ska jag sova massor! Jag lägger barnen i tid och så lägger jag mig själv då. Borde inte vara några problem att somna eftersom jag dels låg en natt back i sömn (plus en sisådär sju års nätter) och dels storstädat hela huset ,så jag var rätt slut.

Happ, planen var alltså att barnen skulle i säng klockan sju för jag tänkte att de kanske var övertrötta också och de skulle sova bättre om de kom i säng i "vanlig" tid. Det blir ju lite si och så med sovrutiner när det är sommarlov och många andra barn också är lediga och vakna senare än vanligt. Jaha, straxt före sju kommer en granne hit och vill visa mina kort för en annan kompis som ska uppvakta någon. Jag tar fram lite olika alternativ och medan hon går iväg och visar så stannar hennes son kvar och leker med mina barn. Klockan närmar sig halv åtta och jag gör iordning Erik medan jag väntar. Det är ingen ide att lägga honom innan för då vaknar han om det ringer på dörren. Tillslut kommer hon tillbaka och jag är ett kort fattigare och men lite rikare:) Vi pratar lite så hon blir kvar en stund.

Klockan åtta får Erik sin välling, sedan tandborstning och så sängen. Han somnar ganska fort. Jag tar fram kvällsfika till de andra grabbarna och medan de äter så bäddar jag upp åt dem. Då ringer telefonen. Erik vaknar föstås och jag får sätta mig hos honom en stund tills han somnar om. Grabbarna har ätit färdigt och jag borstar tänderna på dem, pussar dem och bäddar om dem till "kålmaskar". Nu har klockan hunnit bli halv nio. Det ringer på dörren (en kompis som vill att de ska komma ut) och Erik vaknar igen. Jag sätter mig där igen. Till slut somnar han igen. Ingen av de andra har somnat. Jag går ut och plockar in alla cyklar i garaget och städar upp runt gården. Då hör jag hur Erik vaknar. Igen. Det är bara att gå in och sätta sig hos honom igen. Ingen av de andra har somnat. Nu är klockan nio. Jag smyger ut från Eriks rum, då ringer telefonen. M vill säga godnatt och Erik...precis, vaknar igen. Den här gången ger jag upp, bäddar upp min säng och flyttar över honom dit och lägger mig bredvid för då brukar han sova bättre. Efter en tag somnar han om. Ludwig och Filip har äntligen somnat men inte William. Han ropar från sitt rum och frågar om jag är vaken för han kan inte somna annars. Klockan har hunnit till halv tio nu. Först vid tio somnar min förstfödde. Då är problemet att jag inte är trött längre och slötittar därför på nystarten av "project runway".

Straxt efter elva börjar jag känna mig sömnig, släcker lampan och somnar ganska snabbt tror jag. Efter ca tjugo minuters sömn vaknar jag av att den värmesökande roboten Erik skallar mig ordentligt i sitt sömniga försök att vara riktigt nära mamma. Få se om det blir en fläskläpp, ont gjorde det ialla fall. Femton minuter senare har han lyckat förflytta sig så pass i sidled att han trillar ner ifrån sängen och blir naturligtvis mycket ledsen. Filip vaknar och kommer och lägger sig hos mig. Jag försöker somna om. Halv ett vaknar jag av en välplacerad spark från FIlip. Baccus som ligger i fotänden märker att jag ropar till, tänker att han nu minsann vill bli kelad av matte, kliver med bestämda steg fram och kloar mig på magen. Tyvärr kloar han även Erik på magen. Erik vaknar och blir ledsen. Filp vaknar. Straxt efter ett har båda grabbarna somnat om.

Kvart över två ropar William att han har kissat ner sig. Den här gången mycket så det är bara att riva upp alla sängkläder, stoppa i en tvättmaskin och dirigera om Wiliam till Filips tomma säng. När han sover för hårt blir det så ibland och det går i perioder.Det tar en stund att somna om. Till halv fyra får jag sova denna gång när jag vaknar av ett larm från en klocka eller mobiltelefon. Jag kliver upp och försöker hitta eländet som piper och piper men lyckas inte. Konstigt nog vaknar inte ungarna. Efter att ha legat en bra stund och försökt sova trots pipet blandat med myggsång ger jag upp även denna natt/gryning. Det är helt enkelt inte meningen att jag ska sova. Kanske är det överskattat med sömn. Nåja, nu har jag uppdaterat bloggen lite i alla fall. Det gäller att tänka positivt. Tyvärr kommer jag ju nte kunna sova något på dagen heller eftersom M är borta. Kanske om jag sätter på en film så kan jag vila lite middag med Erik...
Happ, hoppas alla andra fått sova bättre än mig

Oj, oj, oj

nu var det så länge sedan så jag vet inte ens om jag orkar försöka mig på någon slags sammanfattning. Inte ens bilderna från när Filip började cykla utan stödhjul har jag fått in. Får nästan skämmas lite. Nåja, jag får lägga in lite blandade blilder sedan, för det är ju en hel del kul foton jag har från olika tillfällen. Bättre sent än aldrig. Men vi har lite datalogistik här hemma som vi sysslar med så det har inte varit helt självklart att sätta sig och blogga. Dessutom har photoshop försvunnit i och med dataflytt osv...

Hur som helst. Dagen före Sveriges nationaldag hade William avslutning på sexårs. Den blödiga mamman satt med tårar i ögonen och insåg att nu ska han börja skolan på riktigt. Helt plötsligt känns han så stor. Och snart har jag ännu en skolkille. Till hösten börjar ju Ludwig sexårs, så då kommer två av grabbarna att vara borta fem timmar om dagen! Det kommer nog känns mycket konstigt att bara ha två med sig på öf. Ludwig själv känner skräckblandad förtjusning tror jag. Han pendlar mellan att längta och att tycka att han kan börja nästa år istället:) Fast jag tror det kommer bli jättebra. Dels känner vi ju lärarna och vet deras engagemang, och dels så tror jag att Sudden mår bra av att få massa nya kompisar. Sista halvåret på öf, var det bara yngre barn och han tappade lusten att följa med dit. Men det kommer ändå kännas konstigt att lämna av två barn varje morgon...

Direkt efter avslutningen packade vi in oss i bilen och satte kurs mot Sollerön. Vi skulle dit och träffa mormor(som fyllt 70 år) och Uffe, min bror, min syster samt kusinerna till grabbarna. Vi hade bestämt att vi skulle åka till Bollnäs på torsdagen och sova över där för att vi inte skulle komma mitt i natten och få sova ut ordentligt. Men det blir ju inte alltid som man tänkt sig.... bilen hade låtit illa en tid och vi tog för givet att det var däcken och hade väl bestämt oss för att byta eftersom ljudet inne i kupén inte var att leka med. Men så när vi passerar Skellefteå (där vi köpt bilen) säger M " jag undrar om vi ska åka in på verkstan så att de får kolla att det inte är ett kullager). sagt och gjort, en mekaniker hoppar in i bilen, kör ett varv runt huset och konstaterar att jodå, visst är det ett trasigt kullager. Det tar minst en och en halv timme att byta och de stänger om en kvart. Tjoho! Att fortsätta är livsfarligt då bilen helt plötsligt kan ta tvärstopp enligt verkstaden och vi som bara skulle sisådär en sjuttio mil till... Tillslut lyckas M övertala en kille som lovar att köra lite övertid för att hjälpa oss. Inte helt lätt att roa fyra barn på en parkering utanför verkstaden dock, det kändes som att det tog ungefär tolv timmar och det var efter midnatt när vi tillslut rullade in i Bollnäs. Fast vi valde ändå att se positivt på det hela. Tänk om vi inte åkt in, vad hade inte kunnat hända då....

Morgonen efter åt vi en mycket god frukost på hotellaltanen. Vi tog det lugnt och njöt av den fantastiska utsikten och att solen strålade från en klarblå himmel innan vi satte oss i bilen ett par timmar till. Vi stannade i Dalarna till på lördag kväll och det var jätteroligt att träffa alla igen.  Framför allt var det roligt att se hur bra kusinerna kommer överens. De lekte hur bra som helst och tillbringade väl nästan all tid i vattnet för det var ju fantastiskt väder hela tiden vi var där. Synd att de får träffas så sällan bara. Får lägga in bilder sedan.

Bokat resa till hösten har vi gjort också. De två första veckorna i oktober åker vi till Turkiet. Jag har redan ångest för flygresan. Tänk om man bara kunde tänka sig till andra länder och så var man där... Vi hade faktiskt bestämt att vi inte skulle åka eftersom jag var så rädd. Men med hjälp av goda vänner, "deep talk" och lite vin så ändrade jag mig. Nu har vi betalat så nu finns ingen återvändo heller. Men M har lovat att ta barnen på flyget så att jag bara behöver koncentrera mig på att inte få panik och så ska jag försöka få tag på lugnande. Trots allt är jag nöjd att vi ska åka, för då vann inte rädslan ändå! Dessutom vet jag ju hur underbart det är för hela familjen att få åka bort och bara vara med varandra bortom vardagen. Att man sedan får ett avbrott i den mörka hösten och får lite extra sol på näsan då, är ju inte något minus direkt. Den här gången flyger vi direkt från Luleå också vilket underlättar en hel del.

M har införskaffat ett Wii. Klart kul faktiskt. Framförallt nu när det bara är regn och rusk här uppe i norr så kan det ju vara kul att fördriva lite regntid med ett spel som man faktiskt inte sitter passivt framför. Det är så roligt att se hur ungrna lever sig in när de spelar tex tennis. Jag förstår varför man i både manual och i spelet ber att man kontrollerar att man inte har någon som står i en närhet. De far med armarna åt alla håll, så en ordentlig "käftsmäll" vore inget problem att få om man står i deras närhet :)
Sudden är mer för PS2 och "lego starwars". W fick ju ett i födelsedagspresent, men det var så pass repigt att det bara fungerade ett par gånger. Det var en del tårar men sedan kom han på att han fick en del pengar också, så han köpte sig ett nytt till Ludwigs stora glädje *s*. Jag som tänkte att mina barn ska minsann inte sitta framför tv-eller datorspel. Hmm, man tänker så mycket innan man skaffar barn... nåja, bara man använder det med förnuft så.

Ja, det var ett axplock av vad som hänt på sistone. Får försöka igen att bättra mig på att skriva.

Fick ett uppdrag...

...att tillverka kort till fröknarna på Williams förskola. Vi ska uppvakta dem redan ikväll så då ska de få en present och kortet. Så här blev dem. Blev ganska nöjd. Orkade dock inte scanna in dem utan tog en snabb bild så det blev väl inte helt bra men det syns väl någorlunda ialla fall...20617-37920617-37820617-377

Stämplat med stämplar från Inkido, Magnolia och Rhonna Farren(stavning?)
Nu ska jag äta palt och sedan till sexårs för avslutning.
Ha det gott!

Till ABF scrapparna...

Här kommer lite info som utlovat :)
Boden säljer PärlAnn (skogsstjärnan), Bokia och Kontex material. Säger ni att ni går på kurs hos mig så får ni rabatt hos både Kontex och PärlAnn.

I Luleå hittar ni material hos Lajmscrap (www.lajmscrap.se), Tiimari och Elgiganten ska visst ha börjat med lite material också.

På nätet finns en hel uppsjö av butiker men några av mina favoriter är
www.papprika.se
www.scraproom.se
www.magdas.se
Panduro
är också värt att kolla upp.

Jag brukar också handla i USA, men då får man räkna med tullavgift och moms som läggs på. Det blir ungefär samma kostnad som man skulle handla hemma, men det finns ju så mycket mer att välja på.
www.lifetimemoments.com
www.twopeasinabucket.com

Lite "komihåg":
Cardstock (tjockare bakgrund)
Decorative cardstock (tjockare mönstrat papper)
Fluid chalk (små "stämpeldynor" att färga tex kanten på fotot eller papperet)
Eyeletsetter (verktyg att fästa öljtter med) Min tysta heter silent setter
Rubons (bokstäver man gnuggar fast)
Foamstamps (stämplar av skumgummi)
Clear stamps (stämplar med genomskinlig baksida)
Quickutz (stansverktyg)

Hoppas ni vart lite inspirerade och så ses vi på lördag mellan 10-15.
Ha det så bra och undrar ni över något kan ni alltid skriva ett inlägg så svarar jag.

Ännu mera svammel...

Ligger här i sängen med Erik bredvid mig som kikar på Teletubbies. De vinkar och Erik vinkar glatt tillbaka och ropar "hä hä" . Det ser helfestligt ut:) Vi tar det lugnt på morgonen och killarna får sova ut eftersom William har ledigt från sexårs idag. Vi hade en incident förra veckan när William bröt ihop och grät och inte ville gå till sexårs och efter forskande fick vi ur honom att han helt enkelt var slutkörd av att både gå till skolan och sedan direkt till simskolan. Så i samråd med lärarna kom vi fram till att han skulle få vara ledig en dag denna veckan istället.

Sedan ska jag klippa mig idag. Vet inte riktigt hur dock, vi får se om det blir att jag fegar eller om det blir kort...William tycker jag ska sätta i flätor och spraya det rött, kanske inte riktigt vad jag tänkt mig :) Spännande ska det i alla fall bli att se hur det går att ha med sig alla fyra barnen och få dem *läs Erik* att inte riva frisersalongen. Jag får väl köra en klassiker med mutor och Erik...ja honom får jag väl surra fast med eltejp i en stol eller något sådant *s* Kan ju meddela att den yngsta brodern nu börjat öppna barnspärrarna vi har på lådor och skåp, nog trodde jag att man skulle vara lite äldre än knappt 1½ år innan man började forcera säkerhetsanordningar...

Nu kommer den lilla hulliganen med den stora bilen som F fick för att sluta med tuttar, den som spelar och blinkar om man trycker på knappar. Det har blivit kung Eriks nya favorit och han bär den med sig nästan överallt. Först spelar han ofta en låt och dansar till den så att blöjan nästan ramlar ner och sedan kör han med motorljud och drar den längs golvet samtidigt som han själv låter som en bil :) Han är klart festlig att kika på. Skulle lagt in lite bilder om jag kunde, men M har ju kameran med sig till Kina. Få se hur mycket motion vi kommer att få i sommar av att jaga honom runt hela kvarteret, han har redan visat upp en massa rymningstendenser...fast hur överraskande var det då *s* . Vi funderar starkt på staket utrustat med el.....löplina kanske? Fler förslag någon? :)

Nej, nu ska jag gå upp och fixa lite lyxfrukost åt grabbarna och mig.
Ha en bra dag alla!

Lite allt möjligt...

Jag har ju inte berättat att Sudden varit på besök på skolan. I fredags var vi och hälsade på hans blivande klasskompisar, fick vara med på hela skolan sjunger och så fick de träffa sina fröknar. Jo, det är ju samma som wiliam har just nu, så det är ju inte helt främmande för Ludwig. Och lokalerna känner han ju igen väl eftersom han ofta är med och hämtar och lämnar storebror. Det var så roligt att se för innan vi skulle gå in så följdes han och William åt hela tiden, man märker hur tajta de är, och William blev verkligen storebror som berättade hur allt fungerade på skolan :) Hela skolan sjunger var jätteroligt. Alla elever samlas i gymnastiksalen och så har de en kille som kommer dit och sjunger roliga sånger med dem och spelar gitarr. Det var faktiskt svårt att stå still för de flesta låtarna var klart medryckande. Lärarna stod på pallar och visade rörelser till och spelade tamburin. Kanske inte låter så märkvärdigt, men det var superkul! Sedan fick de gå in i klassrummet och prata lite med gruppen och sedan göra ett självporträtt som ska sitta över deras klädkrokar tills de får sina foton. Det gick bra och Ludwig var inte så värst blyg trots att han inte känner fler än två. Det här kommer nog gå jättebra och han är verkligen laddad för att börja:)

Efter att ha pratat med min moster bestämde vi oss för att skjuta på Karlskogaresan i två veckor. Av flera orsaker. Hon hade fått erbjudande om att gå en kurs och besök två för Sudden på sexårs visade sig bli nu på fredag, och jag tycker det är bra om han kan vara med på det.

Sedan blev jag så glad för ABF ringde och ville att jag skulle hålla i en kväll med scrapping som de ska ha i samarbete med Bokia här i stan. jättekul! Har lite funderingar på att utöka och hålla någon annan kurs en till kväll i veckan och det gick så bra så, jag fick jobba hur mycket jag ville:) Det är ju så kul att komma iväg och jobba lite och ändå kunna kombinera det med att ha barnen hemma som jag vill-perfekt!

Idag har jag också fått hålla och gosa lite med en sjuveckors liten kille. Åh, vilken liten guldklimp! Man kan ju inte bli annat än sugen när man ser ett sådant litet mirakel:)

Nej, nu har jag svamlat om mycket och inget alls egentligen *s* Jo, en sak till. M rapporterar att det är sommar och full blomning i Korea just nu. Om en dag åker han vidare till Kina. De ska visst få åka på en hel del sightseen så han kommer nog få se en hel del av Kina, tur att han har med sig stora kameran (¨även om jag inte är glad över att bara ha kompaktkameran hemma).
Nu ska jag sova!

Åh nej!

bara för att jag blåst faran över så är magsjukan här igen :( Vi fick åka hem från Luleå idag på förmiddagen för att jag började må så dåligt. Trodde att det bara var min vanliga strulmage, men det gav sig inte och inga tabletter hjälpte. Så vid middagen började M må dåligt, så det visade sig att det var magsjuka och inget annat. För en liten stund sedan så kräktes även Filip. Det var ju vi tre som inte haft det denna gång, så jag hoppas att det räcker så nu och inte går runt ett varv till, för då blir jag knäpp tror jag. Är M i skaplig form imorgon så åker han ju till Kina en vecka och jag vet ärligt talat inte om jag orkar kräkträsk själv igen. Nej, vi får hoppas att det är över efter detta. Resan till Karlskoga får vi nog skjuta på lite för säkerhets skull. Trist, men det är nog bäst så för det vore ju verkligen inte kul om vi tar med oss bacillerna dit ner.

Nå, nog klagat, måste ju berätta att vår förstfödde nu har vågat hoppa ifrån kanten på den djupa bassängen! Hela huvudet var under och han var extremt stolt och kanske lite förvånad att han överlevde :)

Nej nu mår jag sämre igen. Dags att vila.

Same procedure as last night...

...jag bad om något att göra, det erkänner jag. Men då menade jag något roligt, inte mera kräktorkning. Nästan exakt 24 timmar efter Sudden insjuknande är det dags för min förstfödde att trilla dit. Jag misstänkte det i och för sig för när han skulle sova så var han tårögd och sa att han var så jättetrött. Han är den mest kvällspigga jag känner, så det stämde inte. Jag bäddade för säkerhets skull med en handduk under hans kudde och det var ju tur för han lyckades inte pricka mycket i hinken. Så bara för att jag inte skulle glömma hur man gör på nattjänst, så var det dags att återigen slita ur totalt nerkräkta sängkläder, torka golv, duscha barn, sanera toalett, lägga i ny tvättmaskin och sprita blödande händer. Och naturligtvis vaknade E även denna natt så att jag skulle hejas på av illvrål. Sömn kan jag nog glömma även denna natt. Jag är trött, så in i vassen trött, både psykiskt och fysiskt av att inte få sova och vara fast här hemma utan någon avlastning alls. Nu vill jag inte mer, orkar inte mer, det räcker nu.

Det enda jag kan hoppas på nu är att jag får fortsätta stå på benen genom detta elände. Tur i alla fall att jag har en blogg där jag kan klaga hur mycket jag vill för det behöver jag få göra just nu.

Erik...

...snurrar runt och vaknar och gråter hela tiden. Vet inte om han har ont i magen eller vad det är som får honom att sova så oroligt. Det blir dåligt med sömn för min del. Lyckas somna till, vaknar av desperat rop "mamma" från Ludwigs rum. Blir klarvaken direkt och springer dit. Jodå, kräk i både hink (som jag ställt dit för säkerhets skull) och i sängen. River ur sängkläderna och bäddar med handdukar istället. Tömmer hinken och sanerar toaletten. Erik är naturligtvis vaken och anser att han måste vara med mamman hela tiden och vrålar därför av sina lungors fulla kraft utanför toalettdörren. Mina händer börjar blöda av handspriten. Bär tillbaka hinken till Sudden och försöker få Erik att lugna sig. Lägger mig och Erik igen, han verkar somna om. Ludwig ropar igen. Kliver upp igen. Erik vaknar igen och börjar skrika. Han lär inte sova mer inatt. William ropar. Han har ont i huvudet. Det brukar vara kodord för att något annat inte är bra, få se om det blir mer insjuknande snart. Det här blir nog en mycket lång natt. Jag ber till högre makter att jag klarar mig! Lite surt känns det allt att tänka på att M är i alperna medan jag är fast här hemma i kräkträsket...jag _hatar_ magsjuka!

Just det...

...vet inte om jag kommit ihåg att berätta att vår älskade lilla Sudd mest troligt har överkänslighet mot komjölksprotein. Vi tog ju massor av prover och sista vändan så tog vi prov med vanlig kost och sedan körde vi tre veckors mjölkfritt och därefter nya prover. Proverna visade stor skillnad så det är antagligen så det är. Tyvärr finns det visst inte några helt säkra metoder att testa detta på annat sätt, så vi får ju inget helt säkert svar. Enligt läkaren så kan vi tuta och köra som vanligt om vi vill chansa, för just nu verkar han inte må värst dåligt, men då finns risken att han om några år helt plötsligt blir kraftigt överkänslig istället. Och det vill man ju inte riskera, för då blir han riktigt dålig om han får i sig någon mjölk. I dagsläget kan han ju "fuska" någon gång och går han på kalas där det inte finns något mjölkfritt, ja då är det inte hela världen. Så det är ju helt klart bättre att ha det så. Fast på något sätt önskar man ju att det gick att få ett helt säkert svar så att man inte kör den här karusellen i onödan. Men jag tycker han tar det bra ändå och är noga med att fråga vad han får äta.

Just nu håller vi på att lära upp farmor vad hon kan bjuda på *ler*. Det går ju tex inte att lag mat utan mjölk och sedan steka i vanligt margarin. Inte lätt alla gånger att hålla koll och handla tar lite längre tid. Dyrt blir det också, så nu ska vi ansöka om vårdbidrag på försäkringskassan. Jag är ju också under utredning för min mage och tycker att jag mådde bättre när vi körde mjölkfritt på försök, så det kan ju vara så att vi får söka vårdbidrag för både mig och Sudden. Blanketter är i alla fall på väg från fk, så vi får väl se vad som krävs för att få rätt till detta bidrag...

 Sedan fick vi papper från dietisten och enligt dessa ska det gå att få tag på hårdost som är mjölkfri och lyckas vi med det, så tror jag att lillkillen inte tycker det gör något att han inte får äta produkter med mjölk. Får han bara en skiva ost på morgonmackan och möjlighet att äta hemmagjord pizza någon gång så är han nöjd:) En liten tumma kan dock behövas att butiken tycker att det är ok att ta hem sådan ost. Jag får väl ta med mig Ludwig och be honom slå på sorgsenheten i rådjursögonen, så kan de nog inte motstå honom:)

Nog om detta, nu ska jag gå och stava lite med W och L och kolla så att inte Erik äter alltför många magnetbokstäver...
kramelikram

Jaha...

....så var det dags för magsjuka igen då. I alla fall så tror jag det eftersom Erik för en stund sedan kräktes ner precis hela sängen. Det verkade riktigt häftigt, så jag hoppas att det är en variant som går över snabbt också. Tyvärr är ju M bortrest till på tisdag (tur för honom iofs), men jag får ju hoppas då att jag fortsätter stå på benen för det blir ju inte så spännande om jag är sjuk när jag är ensam med barnen. 10 vitpepparkorn och en bifolac är intaget, jag får försöka alla huskurer jag kan, fast jag är ju mycket tveksam till om jag klarar mig en andra gång. I julas klarade jag mig ju trots att jag var mitt i det i nästan två veckor och det är nog första gången jag klarat mig när någon i min närhet åkt dit. Jag brukar nästan alltid vara den första som faller... nåja, jag kan inte göra något åt det hur som helst, det är bara att hoppas att det går vägen. Tror nog att W får vara hemma från sexårs imorgon, för det känns så onödigt att skicka dit honom och kanske smitta ned några. Dessutom vet jag inte om jag vill ta Erik i bilen...vi har varit tur och retur till flygplatsen idag och jag är ju nu vansinnigt glad att den här kaskaden inte kom i bilen. Just nu ligger jag och mår illa, men det sitter nog mest i huvudet nu... fast det lär nog bli en lång natt, dels var det nog inte en engångsföreteelse för Erik och sedan lär jag väl ligga och lyssna och vara beredd... alla som känner mig vet att jag inte kan tänka mig något värre än just magsjuka, eftersom jag har kräkfobi, så jag brukar bli rätt uppstressad när det är sådan baciller på gång.

Happ, annars då? Tiden rusar iväg och jag hinner knappt med just nu känns det som. Jag försöker hinna med att köra lite självstudier på kvällar och nätter och dessutom går William på simskola varje vardag nu i tre veckor framåt. Blir lite körigt när jag är själv, fast det går. Tyvärr har motionen blivit lidande på sistone och tyvärr går det även hand i hand med det jag stoppar i mig. Utan motionen har jag blivit tröttare och då blir det snabb energi som krävs på annat sätt...måste försöka vända det igen, för jag mår så mycket bättre när jag inte äter massa skräp och tränar varje dag.
Sedan har Sudden tappat tand nummer två, dock for den ner i magen på honom, så han har bett mig att be tandfen riktigt snällt att kanske komma hit trots att tanden ligger i magen. sötis :) Nej, nu vaknade han och gråter, få se nu om han mår dåligt. Bäst jag slutar... håll gärna en tumme att Erik slipper kräkas mer och att ingen annan får det... god natt!

Ett grattis

I dag skickar vi ett grattis till andra sidan Atlanten till Kenneth som idag har namnsdag. Hoppas att du har haft en bra dag idag och att du fått många gratulationer.
 

Det blev riktigt lyckat igår!

William och Ludwig visste ju bara att vi skulle åka någonstans, men inte vad vi skulle göra. Resan till Kiruna tog ungefär fyra timmar, men det var strålande väder och det utlovade snöovädret uteblev tack och lov. När vi kom fram fanns det skyltar och flaggor överallt och William började fundera om melodifestivalen var där. Vi fortsatte att mörka och tog med dem på en pizzeria innan det var dags att åka mot arenan. Vi småpratade medan vi åt och frågade om de tyckte det var mysigt att vi åkt ända till Kiruna för att äta gott :) Jo, svarade de lite dröjande och undrade om vi skulle åka hem igen. William tyckte vi kund leta reda på någonstans man kunde leka lite innan vi åkte så vi hade gjort lite mer än bara ätit piz za *s*. Nå, när vi närmade oss arenan frågade vi om de ville att vi skulle skynda oss hem till melodifestivalen och det tyckte de var en bra idé eftersom de var lite besvikna att de skulle missa den. Sedan sa vi "eller vill ni att vi ska se den på plats istället". De ropade rätt ut och William sa att hans hjärta började slå mycket fortare, det kan man kalla äkta schlagerfantaster :-D

Väl på plats fick vi ju vänta nästan en timme innan det satte igång på riktigt men det gjorde inget för Babsan underhöll och med var även ett mycket duktigt coverband. Killarna var lite otåliga men på strålande humör. När så Puddles satte igång att spela trodde jag nästan att Ludwig skulle tuppa av. Jag behöver kanske inte tillägga att han blev mycket besviken när de åkte ut. Det var hög stämning och roligt att se artisterna live, så det var verkligen lyckat! Dessutom var det rätt kul att se allt mellan låtarna. Alla dessa människor som man aldrig ser i bild som jobbar som galningar med allt från att bära kameror, fixa håret på E-type, hjälpa Sibell med klänningen, köra fläktarna, dammsuga konfetti och instruera publiken.

Grabbarna var mycket nöjda med kvällen och tyckte vi skulle dra vidare till Globen nästa vecka *s*. Det enda Sudden var mycket bekymrad över var att _båda_ hans favoriter åkt ut, dvs Puddles och Ola. Men man kan ju inte få allt eller hur...

På vägen till bilen säger Ludwig att han har så ont i magen och jag tänker med skräck att nu kommer vi få kräk i bilen. Men när jag frågar om han mår illa så säger han nej och pekar mot sidan. "det är här det gör ont, jag tror det är hjärtat" *s* Lilla sötknölen, han hade fått håll. Det tog i alla fall inte länge innan de båda somnade i bilen med ett leende på läpparna. Jag är så glad att vi kunde komma iväg på det här lilla äventyret!
Lite bilder måste vi ju naturligtvis bjuda på! (och jo, jag vet att det är i bakvänd ordning men jag orkar inte fixa det nu)



Och så en liten serie tillägnad Kenneth ;-D


Idag är det dags för "andra chansen"

och efter ett ordentligt "lapptäcke" av barnvakter har vi löst det, så efter lunch åker vi vidare till Kiruna. Erik och Filip får stanna hemma medan William och Ludwig följer med oss. Det ska bli så roligt att få göra det här med grabbarna för de är helt sålda på melodifestivalen! I och för sig kan jag väl inte påstå att det ska bli trist för egen del heller :)

Eftersom vi inte visst om det skulle lösa sig med barnvakt så har vi inte sagt annat än att vi kanske ska åka iväg på något äventyr. William och Ludwig uttryckte sitt missnöje med att vi kunde väl planerat lite bättre för nu skulle de ju kanske missa melodifestivalen! Vi tänkte låta dem våndas lite till och knäcka nyheten i bilen :) SKa bli roligt att se deras reaktion när de inser att de ska få se det hela live istället.

Det är så roligt att se hur de går runt och sjunger på låtarna och gör små dansnummer till. I veckan när vi var på ÖF så stod Ludwig högst upp på rutschkanan och så slängde han av sig sin hoodjacka så att han fick bar överkropp. Jag frågade vad han gjorde och om det inte blev kallt och fick svaret "men mamma ser du inte att jag står i hissen och gör som han du vet worrying kind". Kan man annat än skratta när man inser att man har en egen liten "miniSalo" :)

Nej, nu ska jag ta och fixa lite frukost åt grabbarna och sedan ska jag ställa mig på löpbandet en timme. Har en hel del att fixa med innan vi åker också, så det är bäst jag sätter fart.
Får återkomma med liten rapport och lite bilder sedan.
kram!

.

.

Lite info till scrapparna på Mariakyrkan :)

I Boden säljer PärlAnn (skogsstjärnan), Bokia och Kontex material. Säger ni att ni går på kurs hos mig så får ni 15% rabatt hos Kontex och 10% rabatt hos PärlAnn.

I Luleå hittar ni material hos Lajmscrap (www.lajmscrap.se), Tiimari och Elgiganten ska visst ha börjat med lite material också.

På nätet finns en hel uppsjö av butiker men några av mina favoriter är
www.papprika.se
www.scraproom.se
www.magdas.se
Panduro
är också värt att kolla upp.

Jag brukar också handla i USA, men då får man räkna med tullavgift och moms som läggs på. Det blir ungefär samma kostnad som man skulle handla  hemma, men det finns ju så mycket mer att välja på.
www.lifetimemoments.com
www.twopeasinabucket.com

Lite "komihåg":
Cardstock (tjockare bakgrund)
Decorative cardstock (tjockare mönstrat papper)
Fluid chalk (små "stämpeldynor" att färga tex kanten på fotot eller papperet)
Eyeletsetter (verktyg att fästa öljtter med) Min tysta heter silent setter
Rubons (bokstäver man gnuggar fast)
Foamstamps (stämplar av skumgummi)
Clear stamps (stämplar med genomskinlig baksida)
Quickutz (stansverktyg)

Tack för en trevlig kväll! Hoppas ni vart lite inspirerade och så ses vi igen den 8:e april klockan 18.30.
Ha det så bra och undrar ni över något kan ni alltid skriva ett inlägg här så hjälper jag gärna till!

Nu har jag slarvat igen...

...det var alldeles för länge sedan jag uppdaterade bloggen nu. Får lov att skärpa till mig :) Fast det känns ibland som att det rusar på i 180 knyck och helt plötsligt har det gått en vecka eller två...eller tre...

Kors i taket så har vi faktiskt varit friska ett tag nu och jag hoppas det håller i sig. Tycker nog att vi gjort vårt vad det gäller sjukdomar för den här säsongen. Jaha, vad har då hänt sedan sist? På alla hjärtans dag så firade jag och M tio år som gifta! Jisses, säger jag bara, vart tog de åren vägen?! Barnvakt fick vi inte tag på, så den planerade middagen på tu man hand på restaurang blev istället till founduemiddag hemma med kidsen och en hjärtformad chokladtårta till efterrätt. Helt ok det också :) Jag fick förresten en fantastisk ring av M med fem diamanthjärtan som representerar oss och våra fyra barn :) Själv var jag inte lika romantisk, M fick en pulsklocka av mig. Nåja, han vart nöjd i alla fall.

Sedan så har vi införskaffat en miniskoter åt grabbarna. De vart helt sålda sedan de fick prova grannens och när så en dök upp på blocket så kunde vi inte stå emot. Miniskotrarna minskar knappt i värde, så vi hoppas få igen det mesta av pengarna när vi så småningom är klara med den. Om det nu finns något kvar när fyra grabbar har lekt färdigt ;-D

Själv försöker jag att få tiden att räcka till till allt som jag önskar den skulle räcka till *s*. Kvällarna är inte riktigt tillräckligt långa för att räcka till motion, scrapping och inlärning av digitalfotografering och photoshop CS3. Jo, just det man ska visst umgås med sin respektive också :) Fast han är ju iofs inte hemma så ofta eftersom han reser som en tok just nu. Så det är inte så ofta jag behöver ha dåligt samvete ;) En scrappträff har jag hunnit med också och det var så vansinnigt roligt. Nästan en hel söndag satt vi tillsammans ett gäng och bara ägnade oss åt att prata och scrappa. Jag längtar redan tills nästa gång.

Just det, sportlovet har vi klarat av nu. Det blev ju nästan en och en halv vecka eftersom de lagt planeringsdagar i måndags och idag. Jag måste erkänna att jag njutit i fulla drag av att ha alla hemma. Det kändes lite som att allt var som det skulle igen:) Vädret har väl varit sådär, så inte har det blivit mycket skoteråkning inte. Men killarna har ändå varit ute en hel del och så har de kommit in och värmt sig genom att spela lite eyetoy. De blir sjövåta i svett av att spela det och det är inte så dum motion för föräldrarna heller :) Nu är det bara två och en halv vecka kvar så är det påsklov och efter det är det bara tio veckor kvar till sommarlovet! Tjoho, jag längtar efter sol och värme och det känns ju ändå inom någorlunda avstånd :) Fast nu fick jag ju panik över att fröerna måste ner i jorden!

Sedan behöver vi lite hjälp med tumhållning att vi kan hitta barnvakt till på lördag. Vi hade nämligen tänkt ta med William och Ludwig till Kiruna och gå på "andra chansen". Skulle vara jättekul att få göra något bara med "storkillarna" och de älskar melodifestivalen, men M's föräldrar ska bort på middag och det är inte det allra lättaste att hitta någon som orkar passa de andra två...ja, framför allt Erik då eftersom han kräver konstant passning för att inte hitta på trubbel. Hoppas det löser sig!

Nå ska avsluta med att bjussa på lite bilder av grabbarna grus:)

Först några bilder på när killarna poserar i min mössa. Hakade på en utmaning som jag hittade på Humlas blogg, även om det är ett tag sedan jag såg den...



Sedan lite bilder från en utflykt vi hade till Gruvberget med bobåkning, korvgrillning och lite provkörning av grannens miniskoter...


Här kommer lite bilder från när grabbarna fick sin skoter. De hade inte en aning om att vi köpt den och vi sa åt dem att gå ut i garaget och titta på en överraskning. De som känner Filip vet hur han surrar konstant, men detta är nog första gången han var helt knäpptyst. Han gick flera varv runt skotern utan att säga ett ljud. Det var som han inte kunde ta in att de faktiskt fått den så hett efterlängtade skotern :)



Självklart vart vi tvugna att åka upp till farmor och farfar dagen efter och provköra. Det var jättekallt, blåste och snöade, men det gick ju inte att vänta med att prova skotern. Vi har bestämt att den ska vara uppe i Harads för de har en jättestor gårdsplan som är perfekt att träna sig på. När de kan hantera den ordentligt får vi se om den får komma hem igen...




Så avslutar jag med lite bilder på den lilla terroristen Erik. Han har ett så underbart minspel och jag var bara tvungen att försöka fånga det på bild. Jag vet att någon bild inte är skarp, men jag kunde inte låta bli att ta med den ändå :) Jag behöver väl egentligen inte kommentera bilderna något, men förstår ni vilket busfrö han är *s*


Nu säger jag tack och godnatt med löfte om bättring vad det gäller uppdatering av bloggen:)
sov gott!

William har haft dambesök :)

Idag när jag stod och lagade middag så ringde telefonen. Det var en tjej i Williams klass som ville komma och leka med honom. Han blev så otroligt glad! Jag skyndade mig att fixa färdigt maten så att de skulle hinna äta innan hon kom. William satte sig vid fönstret för att han skulle se direkt när hon kom :) Väl här så spelade de memory, byggde bilbana, ritade och hann med en tur ut också. Otroligt lugnt var det också när hon var här. Undrar om det beror på att de var lite ovana vid att leka på hemmaplan, eller om det är lugnare med tjejkompisar? Jag misstänker att det är alternativ ett...

Nå, kul var det för William i alla fall. Jag tror det stärkte honom ganska mycket faktiskt att någon ville komma hem och leka med honom. Häromdagen när jag hämtade honom satt han i byggrummet med sex andra pojkar och en av dem säger till mig "vet du nu är jag sju år". Jag gratulerade och när han sa att han skulle ha kalas så sa jag att jag visste om det för den här pojken bor på vårat kvarter och William ska få komma. I alla fall så säger en annan av pojkarna att han minsann ska ha kalas först och redan på lördag. De andra ropar att det ska bli så kul att han ska ha det på Leos lekland och då frågar ju naturligtvis William om han är bjuden. "nej, du får inte komma" får han till svar. Åh, hela han liksom sjönk ihop och jag såg hur ledsen han blev. Mammahjärtat skrek att så får man inte göra mot min älskade William! Fy vad jag tycker illa om när nästan alla får komma. Mamman till den pojken förklarade att "jo, men man får bara bjuda tio stycken (vilket innebär att tre av pojkarna i klassen inte blev bjudna) men jag tycker det är en dålig ursäkt faktiskt. Jag vet att jag har tagit upp det tidigare, men jag anser faktiskt att antingen bjuder man bara de som de verkligen leker med, eller så bjuder man alla. Men alla kalas ska ju vara så märkvärdiga redan nu, så då blir det väl så här...det blir väl för dyrt annars kanske? William ska i alla fall ha sitt hemma och då kan han ju bjuda alla om han vill.

Hur som helst så tror jag han kommer leva på det här besöket länge:) Han bestämde redan innan dörren stängts när hon åkte att de ska leka massor framöver :) När mina barn är glada är jag det också :)

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0