Lite uppdatering...
Annars har jag varit med William på sexårsbesök idag. William skötte sig exemplariskt men trotsbarnet Filip drog igång hela sin repertoar som vanligt. Vägrade lyssna, ropade, klättrade osv osv osv. Jag gick in i byggrummet med honom för att inte störa de andra barnen och sa att vi fick stanna där inne. Men det tyckte inte Filip så han började springa runt i alla möjliga rum. Jag hämtade honom och förklarade att han fick välja själv; antingen så var vi och byggde lego i byggrummet eller så skulle vi gå ut och vänta i bilen. Då tittade han på mig och säger "ha, jag ska bara testa lite". Sen kliver han långsamt ut genom dörren samtidigt som han tittar hela tiden på mig. Jaha, då tog jag Erik under armen och så sa jag att vi skulle gå till bilen. Filip vart topp tunnor rasande och skrek för full hals att han minsann inte skulle gå någonstans annat än till WIlliam. Alltså fick jag ta ett barn under vardera armen och bära ut dem till hallen. Han skulle inte ha skor, han skulel inte ha jacka, han skulle inte gå till bilen....ordet INTE användes framför alla ord och gärna flera gånger. Tillslut får jag ut barnen och barnvagnen genom dörren och då händer det som inte får hända. Det blåser stormbyar här idag och helt plötsligt blåser sulkyn med babyskyddet omkull. Ur faller Erik och tumlar ut på asfalten! Han gallskriker och jag är ju glad för det, tystnad hade varit så mycket värre. Jaha, jag baxar in barnen genom dörren igen för jag vill ta av Erik kläderna och kolla så att han inte är skadad och ge honom lite mat för att lugna honom. Tack och lov verkar det ha gått bra och bilstolen har tagit den värsta smällen (även om jag inte hunnit spänna fast honom i den), för på en liten stund är han sitt vanliga glada jag igen. Men lite extra koll tänker jag ha på honom idag. Jag vart så himla rädd så jag grät och skakade. Personalen tyckte nog att jag överreagerade lite, men jag tror själv att det var en massa annan spänning som släppte samtidigt...
Nu ska jag gå och mata Erik och sedan ska jag fixa iordning lite här tills Magnus och Sudden kommer hem.
kram
Min son låg inne påsjukhus när han var i 4-5 års åldern. Då sade läkarna att de trodde att det var s k körtelbuk. Kanske kan de vara det din son har?
I samband med infektioner av olika slag svullnar kroppens lymfkörtlar och även lymfkörtlarna i buken. Med körtelbuk menas en svullnad av lymfkörtlarna i grovtarmens eller tunntarmens upphängningsanordning. Denna svullnad är mest uttalad i området nära blindtarmen Det är därför symtomen påminner om de som man har vid blindtarmsinflammation, dvs smärtor till höger i buken, feber, illamående och ibland kräkningar. Både vuxna och barn kan få detta men symtomen är mest uttalade hos barn.
Det gick överav sig själv efter ett par dagar. Hoppas Ludwig mår bättre nu.
Camilla
Å, vad jobbiga dagar ni haft. Hoppas allt är bra med er alla och att ni fått veta vad som felas Ludwig samt att det är åtgärdat.
/B
Hej, tänkte bara säga att de anfallen som Ludwig verkar drabbas av påminner mycket om de jag hade innan de testade mig och hittade att jag laktosintolerant.
Jag kan fortfarande få anfall av akut magont/kramper om jag äter för mycket mjölkprodukter och det har hänt att jag har kräkts pga det. Jag hoppas att hursom helst att det ordnar sig för honom! Be dem testa för laktos i vilket fall.
Usch och fy en sån skitdag vännen... skönt att det gick bra med Erik och jag förstår att du släppte på trycket i och med det... det hade jag också gjort! Nu hoppas jag verkligen att de hittar vad som felas Ludwig... så här kan ni ju inte ha det!
Kramar!!!